Riksbanken: Räntan kan höjas beroende på kriget

Den svenska ekonomin påverkas fortsatt av global osäkerhet

Riksbanken meddelade på torsdagen att styrräntan behålls oförändrad på 1,75 procent. Beslutet, som träder i kraft den 13 maj, kommer i en tid då internationella konflikter och svängningar i inflationstakten skapar osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen både i Sverige och globalt.

Den pågående konflikten i Mellanöstern fortsätter att kasta en skugga över den globala ekonomin. Riksbanken uttrycker i sitt pressmeddelande tydlig oro för att ett utdraget krig kan leda till stigande inflation och negativa effekter på den ekonomiska utvecklingen. Om detta scenario skulle inträffa, antyder centralbanken att det kan bli nödvändigt att höja styrräntan för att motverka inflationstrycket.

Trots dessa geopolitiska orosmoln har Riksbanken tidigare under året gjort bedömningen att förutsättningarna är gynnsamma för en starkare konjunktur i Sverige. Den ekonomiska återhämtningen har dock varit långsammare än förväntat, och inflationen har utvecklats svagare än prognostiserat.

Statistiska centralbyrån (SCB) rapporterade tidigare i veckan att KPIF-inflationen (konsumentprisindex med fast ränta) backade med 0,8 procent i april. Detta står i stark kontrast till Riksbankens inflationsmål på 2 procent, vilket indikerar att den svenska ekonomin fortfarande står inför utmaningar när det gäller att nå en stabil prisutveckling.

”Riksbanken håller huvudet kallt, och det är helt rätt i det här läget. Det mest intressanta i dagens besked är egentligen inte att räntan lämnas oförändrad, utan att Riksbanken signalerar att det krävs ’en bred och varaktig inflationsuppgång’ för att en räntehöjning skulle vara aktuell”, kommenterar Felicia Schön, sparekonom på Avanza, i samband med beskedet.

Den nuvarande räntenivån på 1,75 procent har varit oförändrad sedan oktober förra året, efter att successivt ha sänkts från 4 procent under de senaste två åren. Denna gradvisa sänkning återspeglar Riksbankens försök att balansera inflationsbekämpningen med stöd till ekonomisk tillväxt under en period präglad av först pandemi och sedan geopolitisk turbulens.

I sitt pressmeddelande understryker Riksbanken att osäkerheten i omvärlden sträcker sig bortom konflikten i Mellanöstern. ”Utöver kriget i Mellanöstern finns flera andra risker som kan påverka inflations- och konjunkturutsikterna”, skriver centralbanken och tillägger att ”utfallsrummet för vad som kan hända framöver är stort.” Detta indikerar att banken håller alla dörrar öppna för framtida penningpolitiska justeringar beroende på hur den ekonomiska situationen utvecklas.

Vissa bedömare efterfrågar dock tydligare signaler från Riksbanken om hur man planerar att agera om konfliktsituationen i Mellanöstern skulle lugna ner sig och inflationstrycket fortsätter att vara lågt, samtidigt som den ekonomiska aktiviteten förblir dämpad.

”Det jag saknar från Riksbanken är en tydlig kommunikation kring planen om kriget nu når ett slut och inflationstrycket fortsätter vara överraskande lågt samtidigt som konjunkturen är svag. Det borde tala för att räntesänkningar är närmare än man kan tro”, menar Felicia Schön från Avanza.

Nästa penningpolitiska besked från Riksbanken är planerat till den 17 juni. Fram till dess kommer ekonomiska indikatorer, både nationella och internationella, att noga granskas av marknadsaktörer för ledtrådar om hur centralbanken kan komma att agera framöver. Särskilt utvecklingen av inflationen och arbetsmarknaden, tillsammans med den globala geopolitiska situationen, kommer att vara avgörande för om Riksbanken håller fast vid sin nuvarande position eller justerar sin penningpolitiska inriktning.