Så ska strömhoppen från katedern hejdas

Sverige står inför en bestående lärarbrist som väntas hålla i sig fram till 2038, trots att barnkullarna minskar i storlek. Enligt Skolverkets senaste lärarprognos kommer det att saknas omkring 10 600 behöriga lärare och förskollärare om drygt ett decennium. Bristen förväntas bli särskilt påtaglig inom förskolan, bland speciallärare, yrkeslärare samt lärare på högstadiet.

Det är en problematik som går djupare än elevantal. Utmaningen handlar främst om arbetsvillkor, kompetensförsörjning och skolans långsiktiga förmåga att attrahera och behålla kompetent personal. Även om lärarprognosen inte är helt färsk bekräftar aktuella underlag från både Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån att situationen kvarstår.

Anna Olskog, förbundsordförande för fackförbundet Sveriges lärare, bekräftar bilden. Bristen omfattar speciallärare, lärare i fritidshem, grundskollärare och gymnasielärare. Arbetsförmedlingens senaste yrkeskompass understryker att dessa yrkesgrupper fortsatt är bristårkesområden, och arbetsgivare vittnar om stora svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens.

Demografi inte hela förklaringen

Enligt Olskog ska inte den demografiska utvecklingen med minskande barnkullar tillmätas för stor betydelse i analysen. Tvärtom menar hon att situationen med tillfälligt färre barn och elever borde ses som en möjlighet att balansera lärarbehörigheten med storleken på barn- och elevgrupperna på längre sikt.

Hon varnar för att riva ner kapaciteten i lärarkåren nu, eftersom det blir betydligt svårare att bygga upp den igen senare. Istället måste arbetsgivarna anstränga sig för att rekrytera legitimerade och behöriga lärare och inte skylla på demografiska faktorer.

En alarmerande faktor är att omkring 30 000 behöriga lärare har lämnat yrket för att arbeta med annat. Detta representerar en betydande kompetensförlust för den svenska skolan. Enligt undersökningar som Sveriges lärare genomfört är stress och hög arbetsbelastning de främsta förklaringarna till varför lärare väljer att byta yrkesbana.

Bättre förutsättningar krävs

Lärarna behöver få bättre förutsättningar att fokusera på sitt kärnuppdrag, vilket innebär att planera, genomföra och följa upp undervisningen. Undersökningar visar att många av de lärare som lämnat yrket skulle kunna tänka sig att återvända om arbetsgivarna satsar på att förbättra arbetsmiljön och löneutvecklingen.

En annan viktig aspekt handlar om att ge obehörig personal möjlighet att komplettera sin utbildning för att bli behöriga lärare. Detta skulle kunna bidra till att minska kompetensbristen på längre sikt.

Katarina Nyström, tillförordnad enhetschef på Skolverket, pekar på konkreta insatser som satts in för att möta utmaningarna. Lärarlyftet är en sådan satsning, där lärare genom ämnesstudier kan komplettera sin legitimation med behörigheter i flera ämnen, årskurser och skolformer.

Nya satsningar på fortbildning

I september 2025 lanserades dessutom Professionsprogrammet, som syftar till att förbättra möjligheterna till fortbildning, utveckling och karriär i läraryrket. Att få lärarna att stanna kvar och höja läraryrkets attraktivitet genom att erbjuda individuell kvalitativ kompetensutveckling är viktiga insatser från Skolverkets sida, enligt Nyström.

Skolverket ser också att det är viktigt att minska dagens höga rektorsomsättning, där huvudmännen har en viktig roll. Huvudmän behöver ge rektorer goda förutsättningar att kunna fokusera på sitt pedagogiska ledarskap, vilket i sin tur påverkar lärarnas förutsättningar att bedriva och utveckla undervisning.

Opinionsbildning och nätverk

Utanför de statliga myndigheterna arbetar också andra aktörer för att förbättra lärarnas situation. Sedan 2015 har Beatastiftelsen arbetat för att höja läraryrkets status och förbättra förutsättningarna för Sveriges lärare. Det som började som en årlig gala har vuxit till ett bredare arbete för förändring året runt.

Beata Kull, grundare till Beatastiftelsen, berättar att organisationen driver seminarier, lärarnätverk och opinionsbildning för att ge lärare den kunskap, det stöd och den röst de ofta saknar. Genom att skapa mötesplatser och sprida lärarnas perspektiv vill stiftelsen bidra till att fler väljer yrket och stannar kvar i det.

Sammantaget kräver lärarbristen en mångfacetterad lösning där förbättrade arbetsvillkor, kompetensutveckling, ekonomiska incitament och höjd status för yrket går hand i hand. Det är en utmaning som påverkar hela det svenska utbildningssystemet och i förlängningen samhällets framtida kompetensförsörjning.