Så mycket aktier äger du – egentligen

Svenskarnas aktieförmögenhet har skjutit i höjden under de senaste decennierna. Enligt tidigare rapportering från DN har hushållens genomsnittliga aktieinnehav ökat dramatiskt från cirka 60 000 kronor år 1995 till över en miljon kronor idag.

Den explosiva utvecklingen kan till stor del förklaras av förändringarna i det svenska pensionssystemet. Individuella pensionsplaceringar i aktier har ökat markant, vilket har gjort att även personer med vanliga inkomster nu kan ha aktieportföljer värda miljonbelopp.

Ett konkret exempel på detta är en snickare i 60-årsåldern med en månadslön på 37 600 kronor. Enligt typfall framtagna av DN, med hjälp av Pensionsmyndigheten och tjänstepensionsförvaltarna Alecta och AMF, har denna person idag en aktieportfölj värd nästan 1,3 miljoner kronor genom sin tjänste- och premiepension.

Staffan Ström, pensionsexpert på Alecta, som förvaltar tjänstepension för tjänstemän i privat sektor, konstaterar att pensionskapitalets placering har förändrats radikalt över tid.

”Går man tillbaka 30–40 år placerades en väldigt stor del av pensionspengarna i betydligt säkrare men också mer lågavkastande tillgångar som statsobligationer,” förklarar han.

Det moderna svenska pensionssystemet vilar huvudsakligen på två pelare när det gäller individuella pensionsplaceringar. Den första är premiepensionen, där 2,5 procent av all pensionsgrundande inkomst avsätts. Fem miljoner svenskar har sina premiepensionspengar i det statliga förvalsalternativet Såfa 7, där 100 procent av kapitalet placeras i aktier fram till 55 års ålder, varefter aktieandelen gradvis minskas för att reducera risken.

Den andra pelaren utgörs av tjänstepensionen, som baseras på överenskommelser mellan fackförbund och arbetsgivare. Villkoren varierar mellan olika yrkesgrupper och ålderskategorier, men den övergripande förändringen under de senaste decennierna har varit en övergång från förmånsbestämda till premiebestämda pensioner.

”Förr lovade arbetsgivaren en viss pensionsnivå,” säger Ström. ”I alla stora kollektivavtal går man ifrån fasta pensionslöften till att istället lova att betala en peng som medarbetaren får placera varje månad. Det gör att volymerna på börsen har ökat enormt.”

Utvecklingen har hittills varit gynnsam för svenska pensionssparare, tack vare en stark börsutveckling. ”Tanken när man gjorde den här överflyttningen var egentligen att pensionerna skulle bli ungefär lika stora som tidigare. Men nu har aktiemarknaden gått väldigt starkt. Det har gått bättre avkastningsmässigt än de långsiktiga prognoser som man gjorde,” förklarar Ström.

Han manar dock till försiktighet när det gäller att dra slutsatser baserade på de senaste 10–15 årens börsutveckling. ”Man måste vara försiktig. Man kan inte förutsätta att de senaste årens starka börsutveckling ska fortsätta 60 år in i framtiden.”

Den svenska pensionsmodellen väcker stort internationellt intresse. När Ström träffar utländska delegationer undrar de ofta om svenska pensionssparare är bekväma med en så hög exponering mot aktiemarknaden.

”I Sverige finns det ingen skräck för att ha pensionspengar på börsen som det finns i många andra länder. Jag tror att en av förklaringarna till det är kulturell. Redan på 80-talet började vi med allemansfonder i Sverige, och det har funnits en idé att demokratisera aktiemarknaden,” förklarar han.

Denna omfattande förändring i hur svenskarnas pensionskapital förvaltas representerar en större samhällsekonomisk omställning. Från att tidigare ha varit ett system med garanterade pensionsnivåer har vi nu ett system där individens pension i högre grad påverkas av utvecklingen på de globala finansmarknaderna.

Detta har bidragit till ett ökat aktieägande bland svenskarna och en bredare förståelse för finansmarknaden. Samtidigt medför det en ökad risk för den enskilde, vars framtida pension nu är mer beroende av marknadsutvecklingen än tidigare generationers.

Experter menar att den svenska modellen, trots sina risker, representerar en balans mellan trygghet och möjlighet till avkastning, vilket gör att den fortsätter att väcka intresse internationellt som en potentiell modell för pensionsreformer i andra länder.