Långt ute i Stockholms skärgård, där bilar, butiker och elnät saknas, pågår en omfattande fiberutbyggnad. På öar som Svartlöga, Rödlöga och Blidö läggs fiberkablar längs sjöbottnarna och genom skogsmarken. Grävmaskiner har fraktats ut med båt och hundratals markavtal har skrivits under. Allt organiserat av öborna själva.

Det är nära till huvudstaden på kartan, men verkligheten är en annan. Hus med solceller på taken ligger utspridda längs grusvägarna. På vintern är det ödslig glesbygd, men sommartid fyller ställena på med besökare. Då ska mobilmasterna plötsligt hantera mångdubbelt fler användare. Det som fungerar i mars kan vara överhopat i juli.

Fibern är nödvändig året runt, men särskilt kritisk under sommarmånaderna. För att få kontroll över både ekonomi och infrastruktur har invånarna valt att bygga nätet själva genom den ekonomiska föreningen Förängsudden Fiber.

Säkerhetsfråga för skärgården

Ute på ett gärde på Blidö står Bengt Adlén, boende på ön och projektledare för utbyggnaden, och dirigerar en traktor genom duggregnet. Med sig har han sin hund Balder, en strävhårig tax.

Det handlar om redundans, förklarar han. Om att ha en reservväg när något annat slås ut. De som bor ute i skärgården behöver fler system än enbart mobilt bredband. Det är en säkerhetsfråga för att samhället ska fungera.

Att ta saken i egna händer har djupa rötter i Sverige. I alla tider har bönder, konsumenter och boende gått samman för att sänka kostnader, dela risker och få kontroll över gemensam infrastruktur. Ur samma tradition har allt från bostadsrättsföreningar och vägföreningar till folkparker och livsmedelsindustrier vuxit fram. Förängsudden Fiber följer i dessa spår.

Sista procenten är dyrast

Föreningen har omkring 600 anslutna fastigheter. Mest har byggts på Blidö, men nu har kablarna nått klassiska Astrid Lindgren-miljöer med koppling till både gamla och nya Saltkråkan – bland annat Svartlöga och Rödlöga.

På Svartlöga fungerar mobilnätet någorlunda. Men ett fast fibernät ger en andra väg ut till vården, kommunen, jobbet, skolan, banken och släkten. På Rödlöga är skillnaden ännu större. Den mobila täckningen är ofta obefintlig. För öborna där handlar bredbandet om att över huvud taget få en fungerande kontakt med omvärlden.

Sveriges bredbandsutbyggnad är enligt Post- och Telestyrelsen, PTS, färdig till mer än 98 procent. Men den sista procenten är den dyraste. Det är här marknaden ofta blir tunn, avstånden långa och antalet anslutningar färre.

På öarna krävs något annat. Någon måste samla in intresseanmälningar, förhandla med markägare, planera dragningen så att kablarna hamnar rätt utan att förstöra vägar, diken och gamla bymiljöer. Någon måste se till att maskinerna faktiskt kommer ut.

Byråkrati tog två år

På Svartlöga började grävningarna i våras. På Blidö byggs flera nya områden ut. På Norröra och Söderöra har efteranslutningar färdigställts. En sjökapten, en projektledare, lokala kontaktpersoner, en grävmaskinist från Blidö och entreprenörer från fastlandet blir tillsammans bredbandspolitikens yttersta led. Det är här målen om digital tillgång blir slang i marken.

Tord Schultz, ordförande i föreningen Förängsudden Fiber, betonar att de aldrig hade klarat sig utan ideella krafter. Att Norrtälje kommun hjälpt till har också varit avgörande. Alla har ställt upp.

Svårast har varit att få tillåtelse att gräva. Det handlar om ett tusental markägare som ska kontaktas. Ibland rör det sig om passiva dödsbon. Byråkratin har tagit två år, konstaterar Schultz.

På flera ställen kan man använda tryckluft för att skjuta in så kallade dukter – kablar med mindre dimensioner – i tidigare befintliga rörsystem. På det viset går det att undvika grävningar.

Föreningsmodell mot vinstmaximering

Föreningens modell är enkel. Fastighetsägare blir medlemmar och betalar insats och avgifter. De får rösträtt på stämman och är med och äger nätet. Överskottet ska inte delas ut till externa ägare, utan går tillbaka till drift, underhåll och lägre kostnader för användarna. Målet är att erbjuda fiber för halva priset jämfört med kommersiella alternativ på villamarknaden.

Klas Orsvärn, som snart blir medlem i föreningen, cyklar förbi bygget. Han menar att det känns bättre att vara med i en förening än att ha en tjänst kopplad till ett vanligt telekombolag. Som konsument blir abonnemanget här billigare – under 300 kronor i månaden.

För honom är det attraktivt att bli medlem i en förening i stället för att bara vara kund hos ett bolag som ska maximera vinst. Särskilt med en sådan här tjänst vill man veta att någon prioriterar de boende när problem uppstår.

Historiskt mönster upprepas

Mönstret är inte nytt för Svartlöga. I september 1931 rapporterade Stockholmspressen att ön hade fått telefon. Även då var det öborna själva som drivit frågan och fiskarföreningen stod för en stor del av kostnaden. Nästan ett sekel senare är tekniken en annan, men mönstret återkommer: när avståndet till fastlandet blir för dyrt för andra, får skärgårdsborna organisera sig själva.

Redan 1962 diskuterades Svartlögas framtid. En ö där ungdomar flyttade, el saknades och kvarvarande invånare grubblade över hur ön skulle överleva. Då handlade striden om el, transporter och risken att sommarstugor skulle ta över. Nu handlar den om fiber och digital samhällsservice.

Stormen Alfrida den 2 januari 2019 blev en väckarklocka i Stockholms norra skärgård. Tusentals hushåll i Norrtälje blev strömlösa. Tack vare reservkraft kunde Förängsudden Fiber ändå hålla igång sitt fibernät. Sedan dess har föreningen vuxit ytterligare.

I dag har den ekonomiska föreningen 600 medlemmar och lika många uppkopplade fastigheter. Föreningen startade som ett initiativ inom vägföreningen på Förängsudden mitt på Blidö och bildades 2013.

Stöd från flera håll

Runt 100 000 hushåll i Sverige uppskattas ha fått bredband genom landsbygdsprogrammets stödpengar. Nätet på Svartlöga har fått stöd från Länsstyrelsen, Post- och Telestyrelsen samt Norrtälje kommun.

Under åren 2021–2024 genomförde föreningen utbyggnad av nätet på södra Blidö samt på Norröra och Söderöra. Projektet på Norröra och Söderöra är avslutat. Just nu byggs nätet ut på Blidö och Svartlöga. I dagsläget har föreningen ett nät i fyra noder med cirka 12 mil landbaserad fiber och ytterligare en mil till sjöss.

I juli och augusti anslöts de första medlemmarna till fibernätet på Svartlöga. För öborna innebär det inte bara snabbare uppkoppling, utan också en ökad säkerhet och minskad sårbarhet när mobilnätet havererar eller överbelastas.