Straffavgiften för att ladda elbilen i fjällstugan: 2 200 kronor

I eldningsförbud och sommarvärme har ett nytt problem dykt upp för Sveriges elbilsförare – orimliga effektavgifter som slår hårt mot plånboken. Det visar sig att elnätsbolagens prissättningssystem har skapat en djungel av regler som många konsumenter inte förstått förrän fakturan dyker upp.

Peter Hammarberg fick en chock när han upptäckte att en enda timmes elbilsladdning vid sitt fritidshus kostade honom hela 2 242 kronor. Det var strax före nyår som Hammarberg laddade sin elbil med full effekt, 11 kW. Tillsammans med annan elektrisk utrustning i huset skapade detta en effekttopp på drygt 14 kW under en timme.

”Det är ju lite konstigt att staten subventionerar laddboxarna för att vi ska kunna ladda med hög effekt vid hemmen, och sedan kommer det en straffavgift om vi använder dem. Och har man en bastu måste man väl basta på natten”, säger Hammarberg till DN.

Det elnätsbolag som ansvarar för Hammarbergs fritidshus, BTEA, har landets högsta effekttariff med 159 kronor per kW under delar av året. Bolaget använder den högsta effekttoppen när straffavgiften beräknas, till skillnad från andra elnätsbolag som tar ett genomsnitt av flera toppar för att mildra effekten.

Elnätsbolagen har nästan helt fria händer att utforma sina system för effekttariffer, vilket har resulterat i att det idag finns omkring 170 olika varianter runt om i landet. Detta har skapat en förvirrande situation för konsumenterna, där många, likt Hammarberg, inte är medvetna om avgifterna förrän de drabbas.

Richard Lundgren, nätchef och tillförordnad vd för BTEA, medger att informationen om effekttarifferna är svår att förmedla till kunderna.

”Vår kundtjänst får många samtal om det här, det är jättesvårt att nå ut med informationen om effekttarifferna till kunderna”, säger Lundgren.

BTEA:s hårda linje förklaras med bolagets speciella förutsättningar. Det är ett litet elnätsbolag där 60 procent av kunderna är fjällstugeägare. Sedan pandemin har bolaget fått 1 000 nya kunder, och elförbrukningen koncentreras främst till vintermånaderna december-februari. Dessutom äger många av stugägarna elbilar.

”När det är stugbytardagar och det kommer upp 5 000 personer och pluggar in elbilen samtidigt, det kommer aldrig att fungera. Då måste vi få dem att tänka att de ska ladda på natten”, förklarar Lundgren.

Han påpekar att avgifterna har minskats under andra delar av året för att kompensera för de höga vinterpriserna. På frågan om kostnaden i Hammarbergs fall är skälig, är Lundgren tveksam.

”Det är en svår fråga. Vi använder en topp när vi mäter, vi valde det helt enkelt för att vi trodde att det skulle få högst påverkan. När man inför en sådan här sak så vill man ha en förändring. Vi får se hur vi gör framöver, för att inte kunderna ska drabbas för hårt”, säger han.

Lundgren menar att det är fel att lägga hela kostnaden på en enda laddning, eftersom effektavgiften gäller för en hel månad. Han tillägger också att de som har råd med en fjällstuga ofta inte är särskilt priskänsliga. Effektavgiften måste vara tillräckligt hög för att påverka konsumenternas beteende, annars uppfyller den inte sitt syfte.

”Men det är lite surt om man skött sig hela månaden, och så råkar man göra en topp och så drabbas man av det. Vi kommer att se över våra effektavgifter och se vad som är lämpligt”, säger Lundgren.

En paradox med systemet är att när man väl har ”straffat ut sig” med en hög effekttopp under en månad, finns det inget incitament att hålla igen resten av månaden. Och när alla konsumenter flyttar sin laddning till natten kan det skapa nya toppbelastningar.

Peter Hammarberg noterar att det finns en snabbladdstation i närheten av hans fritidshus. Nästa gång överväger han att ladda där istället, vilket skulle bli betydligt billigare men samtidigt bidra till trängseln vid publika laddstationer.

Nu väntar Hammarberg med viss oro på sin januariräkning, som riskerar att bli ännu högre. Han uppskattar att straffavgiften för januari kan uppgå till cirka 2 700 kronor.

Senast den 1 januari 2027 ska alla svenska elnätsbolag ha infört nya effektavgifter. Detta innebär att det blir allt viktigare för konsumenterna att förstå och hantera sin effektanvändning på ett smart sätt. Effekt mäts i watt (W) eller kilowatt (kW) och beskriver hur mycket el som används vid en viss tidpunkt, till skillnad från kilowattimmar (kWh) som mäter elförbrukningen över tid.