Sammanfattning av Trafikverkets utmaningar efter nedläggningen av Nya Stambanor
Stycke 1: Regeringen väntas ge Trafikverket direktiv om hur de 1171 miljarderna till infrastruktur ska fördelas under de kommande tolv åren. Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) har redan signalerat att fokus ligger på att åtgärda underhållsskulden snarare än nya projekt. Detta markerar en tydlig skillnad från den tidigare S-regeringen, som prioriterade projektet Nya stambanor för höghastighetståg. Nedläggningen av detta projekt, motiverat av höga kostnader och bristande kontroll, har dock skapat nya utmaningar för Trafikverket.
Stycke 2: Riksrevisionen stöttade Carlssons beslut genom att påpeka att den tidigare regeringen inte hade klargjort finansieringen av Nya stambanor. Trafikverket fick därefter i uppdrag att analysera konsekvenserna av nedläggningen, särskilt med tanke på den ökande tågtrafiken. Deras slutsats är att regeringen behöver bygga nästan lika mycket ny järnväg som Nya stambanor skulle ha inneburit för att möta det ökade resandet.
Stycke 3: Trafikverkets kapacitetsanalys för södra Sverige pekar på behovet av nya dubbelspår på Västra stambanan, Göteborg-Skövde och Skövde-Töreboda, samt ett tredje spår Laxå-Hallsberg. Man föreslår också en ny sträckning Göteborg-Borås-Falköping, som påminner om den ursprungliga planen för Nya stambanor. Ett alternativ till detta är en sträckning söder om Vättern, via Borås och Jönköping, till Linköping och Ostlänken.
Stycke 4: Denna "södra" lösning skulle leda till kortare restider för godståg och öka det regionala resandet. För Södra stambanan mellan Linköping och Malmö föreslår utredarna två nya spår Hässleholm-Alvesta, men även Tranås-Aneby och väster om Linköping för att undvika flaskhalsar. En alternativ dragning via Växjö nämns också. Totalt handlar det om cirka 35 mil nya dubbelspår, endast marginellt mindre än Nya stambanor, eftersom Ostlänken, Göteborg-Borås och Hässleholm-Lund redan är planerade.
Stycke 5: Utredningen saknar en prislapp och samhällsekonomisk analys. En tidigare analys från 2016 visade dock att ett liknande alternativ till Nya stambanor hade ett något sämre samhällsekonomiskt utfall. Carlson betonar vikten av samhällsekonomisk lönsamhet och underhåll, men menar att Trafikverkets rapport ger ett värdefullt kunskapsunderlag. Han menar att de 162 miljarder som sparats genom att lägga ner Nya Stambanor bör användas klokt, med fokus på underhåll och mindre kapacitetsförstärkningar.
Stycke 6: Trafikverket betonar att politiska beslut behövs snarast, eftersom ledtiden för nya spår är 10-20 år. Trots att regeringens fokus ligger på underhåll, är behovet av ökad järnvägskapacitet uppenbart. Frågan är hur regeringen ska balansera behovet av underhåll med de långsiktiga investeringar som krävs för att möta den ökande tågtrafiken. Denna avvägning kommer att vara avgörande för framtidens järnvägssystem i Sverige.
