Ekonomer: Lägre matpriser håller boräntorna i schack

Inflationen sjönk oväntat mycket i april och landade på minus 0,1 procent mätt i KPI, enligt nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). Det innebär att Sverige nu befinner sig i en deflationsfas – en situation där den genomsnittliga prisnivån faktiskt sjunker.

Förändringen från mars till april var markant med en nedgång på hela 0,6 procent. För måttet KPIF, där effekterna från ränteförändringar rensats bort och som utgör Riksbankens officiella målvariabel, låg inflationen på 0,8 procent i april. Även här noterades en månatlig nedgång på 0,6 procent.

En betydande del av den kraftiga nedgången kan direkt kopplas till momssänkningen på livsmedel som trädde i kraft den 1 april.

”I de preliminära beräkningarna kan vi se att livsmedelspriserna sjönk med 5,5 procent från mars till april”, säger Sofie Öhman, prisstatistiker på SCB.

De överraskande låga inflationssiffrorna kommer bara dagar innan Riksbanken presenterar sitt nästa räntebesked på torsdag. Ekonomiska experter är eniga om att de nya siffrorna ger Riksbanken betydligt mer andrum i räntepolitiken. Riksbankens mål är en KPIF-inflation på 2 procent, och med nuvarande siffror på endast 0,8 procent finns ingen omedelbar anledning till oro för överhettning.

”Med den här låga siffran kan Riksbanken avvakta”, konstaterar Susanne Spector, chefekonom på Danske Bank.

Nordeas chefekonom Annika Winsth delar denna bedömning och pekar på det svaga inhemska pristrycket som en avgörande faktor.

”Det här visar att det finns ett lågt inhemskt pristryck i Sverige, och det talar för att Riksbanken säger att de vill avvakta i en osäker miljö”, säger hon.

Även Handelsbanken är inne på samma linje och räknar inte med några räntehöjningar under innevarande år.

”Det hänger ihop med att vi tänker att även med de inflationsimpulser som kommer från stigande energipriser så kommer inte inflationen att vara ett problem”, förklarar Claes Måhlen, chefsstrateg på Handelsbanken.

Felicia Schön, sparekonom på Avanza, går ännu längre i sin analys och menar att utvecklingen skulle kunna motivera räntesänkningar om den nuvarande trenden håller i sig.

”En räntehöjning från Riksbanken i detta läge är helt uteslutet. Det borde snarare bli tal om räntesänkningar om det här håller i sig”, kommenterar hon.

Trots den låga inflationen finns dock orosmoln på horisonten. Den pågående konflikten mellan USA och Iran samt stängningen av det strategiskt viktiga Hormuzsundet har lett till höjda oljepriser globalt. Flera bedömare har varnat för att dessa ökade energikostnader riskerar att sprida sig vidare och i slutändan påverka även matpriserna.

”Det man ska ha med sig är att det är många priseffekter som är släpande, så det är verkligen för tidigt att andas ut och se inflationsrisken som över”, varnar Felicia Schön.

Susanne Spector på Danske Bank pekar också på flera faktorer som indikerar att högre priser kan vara på väg, men som för tillfället döljs av tillfälliga effekter.

”Det finns stor dramatik i flera prisindikatorer. Men den sänkta matmomsen och delvis tandvårdsreformer döljer ett inflationstryck”, säger hon.

Spector lyfter fram det höga oljepriset, uppgifter från företagens inköpschefsindex samt kronans försvagade ställning som faktorer som samtliga pekar i riktning mot högre priser i framtiden.

”Allt rör sig mot högre priser”, sammanfattar hon.

Onsdagens inflationssiffror bygger på SCB:s snabb-KPI. De definitiva siffrorna med mer detaljerad information kommer att publiceras den 13 maj, men historiskt sett brukar de slutgiltiga siffrorna sällan avvika från de preliminära.

För svenska hushåll och bolånetagare innebär de nya inflationssiffrorna att trycket på Riksbanken att höja räntan minskar avsevärt på kort sikt, vilket kan ge viss andning för dem med rörliga bolåneräntor.