I sociala medier sprids just nu ett nytt fenomen där influerare filmar sig själva när de får spiraler insatta. Videorna, som ofta visar smärtan under ingreppet, har blivit en del av den växande rörelsen ”the post-pill awakening” – en trend där många kvinnor hävdar att hormonella preventivmedel fundamentalt förändrar deras personlighet och välmående.
Fenomenet har snabbt fått spridning på plattformar som TikTok och Instagram där många unga kvinnor delar sina upplevelser. Videoklipp där influerare grimaser av smärta under spiralinsättning får miljontals visningar och tusentals kommentarer från personer som känner igen sig eller uttrycker oro inför att använda hormonella preventivmedel.
Anna Grönlund, läkare och specialiserad inom gynekologi, ser med oro på utvecklingen. ”Det finns en legitim diskussion att föra om biverkningar av preventivmedel, men när personliga anekdoter presenteras som vetenskapliga fakta blir det problematiskt,” förklarar hon.
Rörelsen ”the post-pill awakening” bygger på berättelser där kvinnor beskriver hur de efter att ha slutat med hormonella preventivmedel upplever att de ”hittar sig själva igen”. De beskriver förändringar i allt från energinivåer och sinnesstämning till sexuell lust och självbild.
Enligt en undersökning från Läkemedelsverket rapporterar cirka 25 procent av kvinnor som använder hormonella preventivmedel någon form av humörpåverkan. Men det vetenskapliga stödet för att preventivmedel skulle förändra personligheten på ett genomgripande sätt är begränsat.
”Det finns självklart biverkningar med alla läkemedel, inklusive preventivmedel. Men vi ser också en tendens att tillskriva alla möjliga symtom till preventivmedlen, utan att andra faktorer utvärderas,” säger Grönlund.
Debatten är komplex eftersom kvinnors upplevelser av smärta och biverkningar historiskt har förbisetts inom vården. Många kvinnor känner sig inte lyssnade på när de söker hjälp för biverkningar, vilket har skapat ett förtroendegap som nu utnyttjas i sociala medier.
”När förtroendet för vården och läkemedelsindustrin sviktar söker sig människor till alternativa informationskällor. Tyvärr är inte alla dessa källor pålitliga,” fortsätter Grönlund.
Det finns också en oroande koppling mellan anti-preventivmedelsrörelsen och konservativa krafter. Vissa religiösa och politiska grupper använder argument om ”naturlighet” och ”hormonfrihet” för att främja en agenda mot preventivmedel generellt.
Maria Bergström, forskare i sociala medier vid Uppsala universitet, ser mönstret: ”Det börjar med legitima frågor om biverkningar, men kan snabbt glida över i konspiratoriska tankar om att läkemedelsföretag och vården medvetet skulle skada kvinnor. Dessa idéer sprids sedan effektivt genom sociala mediers algoritmer.”
En annan problematisk aspekt är att många influerare som driver denna trend samtidigt marknadsför ”naturliga” alternativ till preventivmedel, ofta appar för fertilitetsspårning eller kosttillskott som påstås balansera hormoner. Marknaden för dessa produkter växer snabbt och förväntas nå ett värde av 2,5 miljarder dollar globalt år 2025.
”Det är viktigt att komma ihåg att även dessa företag har ekonomiska intressen. Att skrämma kvinnor bort från etablerade preventivmedel kan vara lönsamt för dem,” påpekar Grönlund.
Samtidigt finns positiva aspekter av debatten. Den ökade diskussionen har lett till att fler kvinnor kräver bättre information om biverkningar och alternativ. Flera vårdgivare har börjat se över sina rutiner för preventivmedelsrådgivning och uppföljning.
”Vi behöver ta kvinnors upplevelser på allvar, samtidigt som vi behåller ett vetenskapligt perspektiv. Alla reagerar olika på hormoner, och det är viktigt att hitta rätt metod för varje individ,” säger Grönlund.
Hon avslutar: ”Den verkliga lösningen är inte att demonisera preventivmedel eller att avfärda kvinnors upplevelser, utan att förbättra dialogen mellan vården och patienter, samt fortsätta forskningen för att utveckla ännu bättre alternativ.”
