Barnmorskan vill krossa vulvaideal i sociala medier

På BB Danderyd i Stockholm har barnmorskan Elin Svärdemo arbetat sedan hon var 20 år gammal. Vid sidan av jobbet har hon byggt upp en omfattande följarskara i sociala medier, där hennes videor om kvinnokroppen nått flera miljoner visningar. När vi träffar henne i sjukhusets huvudentré är hon inte i uniform – hon kommer direkt från en lunch, i jeans och högklackat. Men rollen som barnmorska är aldrig långt borta, och det är just kombinationen av yrkeskunskap och digital närvaro som gjort henne till en röst för unga kvinnor.

I ett av hennes mest uppmärksammade inlägg filmas hon när hon själv genomgår en spiralinsättning. Med sig har hon en väninna, som under skratt och dans får följa med in i undersökningsrummet. Barnmorskan som utför ingreppet förklarar under tiden vad som sker, och bilden av ett annars högtidligt och ofta skamfyllt moment förvandlas till något vardagligt och avdramatiserat. Ett annat inlägg, där hon tar ett cellprov, har setts över sju miljoner gånger.

– Jag ser mig själv som en digital storasyster, en trygg vuxen att prata med. Samtidigt vill jag dela medicinsk kunskap på plattformar där det ofta saknas, säger hon.

Trender skapar osäkerhet

Just nu cirkulerar begreppen ”innies” och ”outies” på sociala medier – en uppdelning av vulvor baserad på hur de inre blygdläpparna förhåller sig till de yttre. I kommentarsfälten berättar unga tjejer vilken typ de själva har, och killar vilken de föredrar. Enligt Elin Svärdemo bidrar den typen av innehåll till att befästa skönhetsideal där en viss typ av vulva framställs som mer önskvärd.

Konsekvenserna ser hon direkt i sin inkorg. Just nu ligger över 500 meddelanden olästa, många från unga tjejer som aldrig tidigare berättat för någon om sin oro.

– Det kan vara svårt att veta var man ska vända sig med sårbara frågor om kroppen, och att prata med en förälder känns ofta pinsamt, säger hon.

Utvecklingen syns också i statistiken. Förminskning av de inre blygdläpparna, så kallad labiaplastik, är ett av de plastikkirurgiska ingrepp som vuxit snabbast globalt under det senaste decenniet, särskilt bland unga kvinnor. Ingela Lundin Kvalem, professor i hälsopsykologi vid Universitetet i Oslo, har forskat på vad som driver kvinnor till intimkirurgi. Hennes slutsats är att den enskilt största faktorn inte är eget missnöje, utan att någon annan föreslår det – oftast vänner.

– Det handlar oftast om att ingreppen normaliseras i kompisgänget och att man blir tipsad om att göra dem, säger hon.

Även hög konsumtion av utseendefokuserade medier och skam över det egna könsorganets utseende pekas ut som starka drivkrafter.

Naturlig variation

Elin Svärdemo tror att en stor del av problemet handlar om okunskap. Många unga kvinnor har helt enkelt inte sett hur andra vulvor ser ut, och när sociala medier och porr blir de enda referenspunkterna uppstår orealistiska ideal.

– Jag tror också att det är därför många vänder sig till mig, eftersom jag i mitt yrke har sett en enorm variation av kroppar och vulvor, säger hon.

Hon brukar säga att det finns lika många vulvor som det finns ansikten. Under puberteten är det naturligt att de inre blygdläpparna växer och att huden mörknar, till följd av ökade könshormoner. I klimakteriet kan de i stället krympa när hormonnivåerna sjunker. Ingen av dessa förändringar är onormal, understryker hon.

– Ingen skulle kritisera en fjärils vingar. Jag önskar att tjejer och kvinnor tänkte likadant om sina blygdläppar, säger hon.

Vill flytta fokus

Själv har hon med åldern fått en bättre relation till sin egen kropp, något hon tror beror på att hon under sina första år som ung vuxen var omgiven av kvinnor i arbetslivet. Hittills har hon förlöst över 300 kvinnor, och för varje förlossning har hon lagt en pärla i en burk.

– Jag vill att fler ska flytta fokus från estetik till funktion. Vaginan är det häftigaste organet som finns, som både kan ge njutning och föda barn, säger hon.

Hennes råd till unga kvinnor är att prata mer med varandra – med personer man litar på. Hon lyfter också fram ett råd hon fått från sin egen mamma: att gå till badhuset.

– Även om man kanske inte gör det på samma sätt i dag är det ändå en fin tanke. Att våga lyfta blicken från det kurerade flödet i telefonen och se hur kvinnor faktiskt ser ut.

Samtidigt vill hon inte svartmåla skönhets- och modeinnehåll i sociala medier. Det är ett stort intresse för många, inklusive henne själv. Men hon menar att det måste göras på ett stärkande sätt, med bra representation och där andra värden lyfts parallellt – som personlighet, kompetens och utbildning.

– Sådana saker tror jag påverkar väldigt många delar av hälsan, även den sexuella hälsan och inte minst den egna kroppsuppfattningen, säger hon.