Kvinnor känner sig mer otrygga på jobbet

Kvinnor i Sverige upplever en lägre psykologisk trygghet än män på jobbet. Det visar en ny kartläggning från undersöknings- och analysbolaget Brilliant Future, som gått igenom 926 303 svar från medarbetarundersökningar i svenska företag och organisationer under de senaste sju åren.

Psykologisk trygghet handlar om att kunna säga vad man tycker, ställa frågor, erkänna misstag och utmana beslut utan att riskera att straffas eller förlöjligas. Enligt statistiken uppger 13 procent av de anställda kvinnorna att de inte fritt kan uttrycka sina åsikter. Lika stor andel vågar inte berätta om misstag i sin arbetsgrupp. Totalt känner sig var tionde svensk anställd inte respekterad av sina kollegor.

Mönstret är tydligt: kvinnor uppger genomgående en sämre psykologisk trygghet än män, och skillnaden är i princip konstant både över tid och över branscher. Det framhåller Sofie Johansson, expert på medarbetarundersökningar på Brilliant Future. Hon säger att samhället och arbetslivet genomgått stora förändringar under mätperioden – konjunktursvängningar, metoo-rörelsen, pandemin och ett omvälvande världsläge – men att gapet ändå kvarstår.

Det mest anmärkningsvärda enligt Johansson är skillnaden i benägenheten att ta sociala risker. Att säga emot, ifrågasätta eller erkänna att man gjort fel kräver mod, och där visar mätningarna år efter år att kvinnor tar detta steg i lägre utsträckning än män.

Psykologisk trygghet skapas i små ögonblick i vardagen, förklarar hon. Reaktionen när någon säger ”jag håller inte med dig” eller ”jag har gjort ett fel” spelar en avgörande roll. En viktig fråga är om organisationen reagerar annorlunda beroende på om det är en kvinna eller en man som uttalar sig. Hon betonar samtidigt att ansvaret inte ska läggas på enskilda medarbetare: ”Man kan inte säga att kvinnor måste ta för sig mer. Det här är organisatoriska utmaningar.”

Låga betyg hänger ofta samman med brister i ledarskapet, ofta redan från ledningsgruppen. ”Det finns organisationer som bygger nästan på rädsla. Den som gör fel straffas, den som säger sin åsikt hängs ut. Det är otroligt hierarkiskt”, säger Sofie Johansson.

Servicesektorn utmärker sig med de allvarligaste bristerna, särskilt bland kvinnor. Det är också en sektor där flera uppmärksammade arbetsmiljölarm avlöst varandra. Normal, Lager 157, Leos Lekland och Foodora är exempel på företag som fått stor medial uppmärksamhet för sin arbetsmiljö. De är verksamma inom detaljhandel, upplevelseindustri och plattformsleverans – branscher som ofta präglas av högt tempo, kundtryck och en hierarkisk struktur. Känslan av att vara lätt utbytbar kan också bidra till att anställda inte vågar protestera.

Arbetsmiljöproblem i välkända varumärken kan få snabba effekter på företags rykte och personalomsättning. För tjänsteföretag, där personalen är den viktigaste resursen, är psykologisk trygghet inte bara en hälsofråga utan också en konkurrensfråga. Forskning har länge kopplat psykologisk trygghet till lärande och innovation, och allt fler arbetsgivare ser det som en central ledningsfråga.

Den svenska arbetsmarknaden har traditionellt ett starkt skydd och högt fackligt deltagande. Ändå visar siffrorna att upplevelsen av trygghet är långt ifrån jämställd. Det väcker frågor om hur ledarskapet fungerar i praktiken och om kvinnor och män bemöts på samma sätt när de utmanar rådande normer.

Brilliant Future, som är ett svenskt börsnoterat bolag och verksamt i 50 länder, har arbetat med medarbetarundersökningar i över 30 år. Bolaget arbetar med kund- och medarbetarundersökningar via digitala plattformar. Den aktuella kartläggningen bygger på svar som samlats in under sju år och ger en bred bild av hur anställda upplever sin arbetsmiljö i svenska företag och organisationer.

Medarbetarundersökningar har därmed blivit ett allt viktigare verktyg för att fånga upp ohälsa och tystnadskultur i tid. Allt fler arbetsgivare mäter numera psykologisk trygghet som en indikator på både trivsel och prestation. De senaste larmen från servicesektorn visar dock att det finns gränser för vad mätningarna ensamma kan åstadkomma. Utan ett ledarskap som aktivt skapar utrymme för oliktänkande riskerar siffrorna att förbli just siffror.

För de anställda som berörs är det dock inga abstrakta siffror. Det handlar om vardagen på jobbet, om rädsla att göra fel och om känslan av att inte kunna påverka sin egen arbetssituation.