De flesta människor upptäcker inte att något är fel förrän kroppen redan har börjat kompensera. Hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och andra metabola sjukdomar utvecklas ofta under flera år utan tydliga symtom. Fyra enkla mätvärden kan ge en tidig varningssignal – och alla börjar på bokstaven b.
De fyra B:en – blodtryck, blodsocker, blodfetter och BMI – används inom vården som en första screening. Ingen av dem ger en fullständig bild på egen hand. Tillsammans kan de däremot säga en hel del om hur kroppen mår, även när den som bär på värdena känner sig frisk.
BMI är det mest kända måttet. Det räknas fram från längd och vikt och har länge använts för att gruppera befolkningen i undervikt, normalvikt, övervikt och fetma. Måttet är omdiskuterat eftersom det inte skiljer på muskelmassa och fettmassa, men som grovt screeningverktyg fångar det ändå upp många som löper ökad risk för bland annat högt blodtryck, sockerproblem och ledbesvär.
Blodtrycket visar hur mycket tryck som belastar artärernas väggar mellan hjärtslagen. Högt blodtryck ger sällan symtom i början, men sliter på kärlväggarna och ökar risken för stroke, hjärtinfarkt och njursvikt. I Sverige lever en stor andel vuxna med högt blodtryck, många utan att veta om det. Därför kallas tillståndet ibland för den tysta mördaren.
Blodsockret mäter hur mycket socker som cirkulerar i blodet. Ett vanligt sätt att fånga upp problem är att mäta långtidsblodsocker, HbA1c, som visar medelvärdet under de senaste månaderna. När kroppen blir allt sämre på att ta hand om socker ökar risken för nervskador, synpåverkan och kärlsjukdom. Förhöjt blodsocker är också en tidig varningssignal för typ 2-diabetes, en sjukdom som i många fall kan förebyggas.
Blodfetterna, framför allt LDL-kolesterol och triglycerider, är centrala för hjärt- och kärlhälsan. Förhöjda nivåer är en av de viktigaste orsakerna till åderförkalkning, som i sin tur kan leda till hjärtinfarkt och stroke. Även här handlar det ofta om värden som kryper uppåt under lång tid utan att ge några märkbara besvär.
Tillsammans brukar förhöjda värden av dessa mått kallas metabola syndromet, ett samlingsbegrepp för flera riskfaktorer som ofta uppträder samtidigt. Personer med metabola syndromet har ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom, även om de inte har några konkreta symtom. Det är därför de fyra B:en är så viktiga: de fångar en ohälsa som ännu inte har fått ett ansikte.
Forskning visar att de flesta fall av typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdom kan förhindras eller försenas med livsstilsförändringar. Rökstopp, regelbunden motion, bättre sömn och en kost med mycket grönsaker och fibrer påverkar alla fyra B-värdena i positiv riktning. För många räcker det med en viktminskning på fem till tio procent för att blodtryck och blodsocker ska förbättras.
Samtidigt växer intresset för att mäta sig själv. Marknaden för hälsoklockor, blodsockermätare och hemtest har ökat snabbt, och allt fler vill ha koll på sina värden utan att gå via vården. Digitala verktyg kan vara ett komplement, men de ersätter inte ett kliniskt omdöme. En avläsning på en konsumentprodukt kan variera och behöver alltid följas upp av sjukvården för att ligga till grund för en behandling.
Inom svensk primärvård har hälsobesök blivit vanligare, särskilt för personer över 40 år. Regionerna erbjuder olika former av hälsokontroller, men alla kallar inte aktivt till sig friska patienter. Därför ligger ett stort ansvar på individen att söka hjälp i tid. För den som har ärftlighet för diabetes eller hjärt- och kärlsjukdom, eller som bär på andra riskfaktorer, kan en enkel kontroll hos distriktsläkaren vara avgörande.
De fyra B:en är inga magiska markörer, och människokroppen låter sig inte alltid sammanfattas i siffror. Men som en första ögonblicksbild av hälsan är de svåra att slå. De kostar lite, tar några minuter och kan ge svar på en fråga de flesta sällan ställer: Hur mår din kropp egentligen?
