Bränsleturisternas utsläpp hamnar på Sveriges klimatkonto

Sverige har snabbt utvecklats till ett av Europas billigaste länder för drivmedel, vilket skapat en märkbar effekt vid landets gränser. Mackar i gränsområdena rapporterar om ökad tillströmning av danska, finska och norska privatpersoner och lastbilschaufförer som kommer för att tanka till betydligt lägre priser än i sina hemländer.

Bakom prisutvecklingen står regeringens omfattande skattesänkningar på bränsle. Flera olika skatter har justerats nedåt, inklusive bränsleskatten, koldioxidskatten och kraven på inblandning av biodrivmedel genom den så kallade reduktionsplikten. Den senaste skattesänkningen, som började gälla från den första juli och löper fram till sista november, sänkte priset på både bensin och diesel med cirka tre kronor per liter.

Den ökade gränshandeln med drivmedel är inte ett helt nytt fenomen. Redan under 2024 började trenden synas tydligt och beräknades då stå för två till fyra procent av vägtrafikens totala dieselkonsumtion i Sverige. Med den senaste skattesänkningen ser utvecklingen ut att accelerera ytterligare.

Roger Sedin, chef för klimatmålsenheten på Naturvårdsverket, ser trenden som förväntad men problematisk. Han konstaterar att det är naturligt att människor ändrar sitt beteende när det går att spara pengar, men pekar samtidigt på de negativa klimatkonsekvenserna. Allt bränsle som säljs inom Sveriges gränser räknas nämligen som svenska territoriella utsläpp, vilket försvårar möjligheterna att nå nationella klimatmål.

Den övergripande konsumtionen av både diesel och bensin har visserligen minskat i Sverige under senare år. Denna nedåtgående trend verkar dock ha stannat av sedan förra året, åtminstone vad gäller bensinförbrukningen, enligt statistik från Statistiska centralbyrån. William Sörman Olofsson, ansvarig för analysen vid SCB, konstaterar att det brukar komma en topp i bensinförbrukningen under juli när många är på semester. Hur stor årets sommarpik blir går inte att avgöra förrän alla uppgifter har kommit in i september.

Prisskillnaderna mellan de nordiska länderna är betydande. Danmark har valt att behålla högre beskattning av fossila drivmedel och är nu ett av EU:s dyraste länder för tankning. För en dansk privatbilist kan en tankning i Sverige innebära en besparing på ett par hundra kronor. För transportföretagen blir de ekonomiska effekterna ännu mer påtagliga.

Erik Østergaard, vd för den danska branschorganisationen Danske Vognmænd, beskriver hur prisskillnaden påverkar åkeribranschen. För en genomsnittlig lastbil med en dieseltank på 600 liter handlar det om besparingar på flera tusen kronor per tankning. Detta har skapat ett tydligt mönster där danska åkerier strategiskt planerar sina rutter efter möjligheterna att tanka i Sverige.

Østergaard betonar att transportföretagen inte kör över till Sverige enbart för att tanka, då själva körningen över Öresundsbron också kostar pengar. Däremot optimerar de sina rutter för att maximera tankningarna på svensk sida. När de ändå ska till Sverige ser de till att tanka full tank direkt efter att ha passerat gränsen, och gör likadant innan de återvänder till Danmark.

Situationen är inte unik i historisk kontext. För några år sedan upplevde Danmark ett liknande fenomen vid gränsen mot Tyskland, då det var billigare att tanka i Danmark. Tyska åkerier körde då regelbundet över gränsen för att utnyttja prisskillnaderna. Det resulterade i att ungefär en halv miljon ton koldioxidutsläpp från tyska fordon hamnade på Danmarks klimatbokföring, trots att de faktiska utsläppen inte ägde rum i landet.

Østergaard identifierar två huvudproblem med den nuvarande situationen. För det första skapar det osäkerhet kring de olika klimatinitiativ som länderna försöker genomföra. För det andra uppstår en skev konkurrens där åkerier baserade nära gränsen får en betydande fördel, eftersom drivmedel utgör en stor del av driftskostnaderna inom transportbranschen. Han efterlyser mer harmoniserade skatter och avgifter på bränsle inom EU för att undvika denna typ av oönskade snedvridningar.

Prisskillnaderna i regionen är slående. Enligt Europakommissionens veckostatistik från slutet av juli låg bensinpriset i Sverige på 1,44 euro per liter, jämfört med 2,46 euro i Danmark och 2,16 euro i Finland. Danmark har därmed EU:s högsta bensinpris, medan Malta har det lägsta med 1,34 euro per liter.

Flera statliga myndigheter och expertorgan har varnat för oönskade konsekvenser av de sänkta bränsleskatterna. Energimyndigheten och Trafikanalys har pekat på risken för att felaktiga prissignaler till marknaden, i kombination med gränshandel, kan leda till bristsituationer. De har också framhållit att skattesänkningen slår brett och därför blir mycket kostsam. Ett mer riktat stöd till de grupper som verkligen behöver hjälp hade kunnat ge bättre effekt, menar expertmyndigheterna.

Naturvårdsverkets Roger Sedin betonar att omställningen till eldrivna fordon har bromsats av utvecklingen. Andelen elbilar ökar nu snabbare i alla Sveriges grannländer, och till och med Finland går om Sverige i denna omställning. Han menar att de ekonomiska incitamenten för att köpa elbilar har minskat, vilket gör att många väljer att vänta med investeringen.

Finansminister Elisabeth Svantesson från Moderaterna är inte oroad över att klimatomställningen försenas. I en intervju förklarar hon att Sveriges utsläpp redan är bland de lägsta i hela EU och att de låga priserna på bensin och diesel har varit nödvändiga för att hjälpa hushåll som pressats av inflationen. Hon uttrycker stolthet över att regeringen kunnat underlätta för barnfamiljer genom skattesänkningar på drivmedel och minskad reduktionsplikt.

Regeringens skattesänkningar på bränsle har genomförts i flera steg och omfattar flera olika skatter och avgifter. Den senaste sänkningen, som ger cirka tre kronor lägre pris vid pump, gäller från första juli till och med sista november. Utvecklingen fortsätter att skapa debatt om balansen mellan kortsiktig ekonomisk lättnad för konsumenter och långsiktiga klimatmål.