Tiotusentals dog i värmeböljan i juni – Belgien drabbades värst

Tidig värmebölja i Europa krävde över 16 000 liv – äldre drabbades hårdast

Europa drabbades av extremt höga temperaturer redan i slutet av juni i år, vilket fick förödande konsekvenser för många människor. Enligt siffror från Euromomo, ett europeiskt nätverk som övervakar och rapporterar överdödlighet, avled över 16 000 fler människor än normalt under den heta försommarveckan. Den stora majoriteten av offren var över 65 år gamla.

Under den senare delen av juni slogs värmerekord på flera håll på kontinenten. Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Polen registrerade alla nya temperaturrekord. I Belgien uppmättes den varmaste natten någonsin mellan den 25 och 26 juni, vilket markerade ett historiskt väderextrem för landet.

Flera länder uppvisade allvarliga nivåer av överdödlighet under perioden. Belgien, Frankrike och Tyskland hade det som kategoriseras som ”väldigt hög” överdödlighet, medan Nederländerna, Schweiz, England och Wales hade ”måttligt hög” överdödlighet. Sverige klarade sig bättre och registrerade ingen överdödlighet under samma period.

Belgien utmärkte sig med särskilt dramatiska siffror. Under juniveckan avled 2 000 fler personer än normalt i landet. Helgen den 27–28 juni blev den dödligaste i Belgiens moderna historia, enligt landets folkhälsomyndighet Sciensano. Detta trots att grannländerna hade lika varma eller till och med varmare temperaturer.

Folkhälsomyndigheten Sciensano påpekar att en viss ökad dödlighet under värmeböljor är förväntad, på samma sätt som under köldvågor eller influensaepidemier. Men värmeböljan i juni 2025 skiljer sig genom sin exceptionella omfattning. Myndigheten pekar på att dödligheten orsakades av en farlig kombination av höga temperaturer under flera dagar i följd och höga koncentrationer av ozon i luften.

Den belgiska överdödligheten var dubbelt så hög som i Frankrike och Nederländerna, vilket väcker frågor om varför vissa länder drabbades hårdare än andra trots liknande väderförhållanden. Analysen visar också stora skillnader inom Belgien självt. Vallonien i södra delen av landet hade en överdödlighet på 77 procent, jämfört med 31 procent i det mer välbärgade Flandern i norr.

Biostatistikern Geert Molenberghs betonar att socioekonomiska faktorer spelar en avgörande roll för hur hårt olika grupper drabbas av extremväder. Han påpekar att de flesta dödsfallen i Vallonien varken skedde på sjukhus eller äldreboenden, utan i hemmen där äldre personer varit ensamma under flera dagar.

Även Flandern, trots sin högre levnadsstandard, hade högre överdödlighet än grannländerna. Molenberghs förklarar detta med Belgiens generellt låga bostadsstandard. Han menar att landets byggmetoder inte är anpassade för att hantera extrema väderförhållanden.

”Vi måste börja ifrågasätta våra kaotiska byggmetoder”, säger Molenberghs till den belgiska dagstidningen Nieuwsblad. Hans uttalande pekar på ett bredare problem där många europeiska byggnader saknar tillräcklig isolering och kylsystem för att skydda invånare mot värme.

Händelsen understryker hur klimatförändringar och tidigare värmeböljor skapar nya folkhälsoutmaningar för Europa. Medan sydeuropeiska länder historiskt sett har varit mer vana vid extrema sommartemperaturer, saknar många nord- och centraleuropeiska länder infrastruktur och beredskap för sådana förhållanden.

Värmeböljan i juni visar också på sårbarheten hos äldre befolkningsgrupper, som är särskilt utsatta för höga temperaturer. Den äldre befolkningens fysiologiska förmåga att reglera kroppstemperatur är begränsad, vilket gör dem mer mottagliga för värmerelaterade sjukdomar och dödsfall.

Experternas varningar om behovet av bättre bostadsstandard och ökad social tillsyn av sårbara grupper under extremväder blir alltmer akuta. De dramatiska siffrorna från juni fungerar som en påminnelse om att klimatanpassning inte bara handlar om långsiktiga strategier, utan om konkreta åtgärder som kan rädda liv här och nu.