Militär upprustning på bekostnad av klimatåtgärder – en oroande global trend

I en värld som präglas av konflikter och hotande katastrofer vänder sig allt fler nationer till militär upprustning som lösningen på säkerhetsproblem. Sverige planerar att öka försvarsbudgeten till cirka 175 miljarder kronor under 2026, med det uttalade syftet att ”öka den militära förmågan till avskräckning”. Medan diplomatiskt lagda personer kan beskriva detta som en investering i trygghet, visar verkligheten att det handlar om att bygga militär kapacitet för att kunna hävda sig i en allt mer spänd global situation.

Parallellt med denna utveckling har de ekonomiska satsningarna på klimatåtgärder minskat drastiskt. Detta skapar en paradoxal situation eftersom militära operationer och upprustning faktiskt utgör en betydande del av världens klimatpåverkan – en faktor som sällan diskuteras i säkerhets- och försvarsdebatten.

Forskning visar att militära aktiviteter står för uppskattningsvis 5,5 procent av de globala växthusgasutsläppen, och detta endast under fredsförhållanden. Trots denna betydande miljöpåverkan omfattas försvarsmakter sällan av samma miljöregler som andra sektorer, och deras utsläpp räknas ofta inte in i nationella klimatmål. När väpnade konflikter bryter ut accelererar miljöförstöringen dramatiskt – inte bara genom direkta utsläpp från vapen och militära transporter, utan också genom den enorma förstörelsen av infrastruktur som sedan kräver resurskrävande återuppbyggnad.

Kriget i Gaza utgör ett tydligt exempel på denna problematik. Forskare har beräknat att de totala utsläppen från konflikten – när man inkluderar transport och användning av vapen, förstörelse och framtida återuppbyggnadsarbete – överstiger de årliga utsläppen från 36 av världens länder. Om man även räknar in åren av förberedelser och den långa återuppbyggnadsfasen blir klimatavtrycket större än för 102 länder globalt. Dessa beräkningar gjordes för ett år sedan, vilket betyder att dagens siffror är avsevärt högre.

Efter krigets slut kommer Gaza dessutom att möta en miljökatastrof i form av tiotals miljoner ton rivningsmassa, som inte bara utgör en logistisk utmaning utan även innehåller giftiga ämnen som riskerar att läcka ut i miljön.

Det pågående kriget i Ukraina visar en liknande problematik. Konflikten har redan genererat utsläpp på nästan 230 miljoner ton koldioxid, vilket motsvarar ett medelstort industrilands årliga utsläpp. Utöver klimatpåverkan har kriget orsakat akuta miljöproblem som omfattande skogsbränder, kollapsade vattenreningssystem och förstörda industrier vars tungmetaller läcker ut i grundvattnet.

Trots dessa tydliga kopplingar mellan militär verksamhet och miljöförstöring fortsätter världssamfundet att definiera säkerhet främst i militära termer. Trygghet förväntas komma genom investeringar i vapen, spaningsutrustning och militär retorik, medan de långsiktiga hoten mot mänskligheten – som klimatkrisen – får mindre uppmärksamhet och resurser.

Detta är förståeligt ur ett mänskligt perspektiv – vi reagerar instinktivt starkare på akuta, konkreta hot än på långsamma, diffusa processer. Problemet är att klimatkrisen inte kan bemötas med konventionella säkerhetsåtgärder. Den är gränslös och kan inte avskräckas med militära medel, utan kräver global samverkan och långsiktiga investeringar.

De senaste årens ökade militära satsningar har försämrat utsikterna att nå 1,5-gradersmålet från Parisavtalet. Den globala utsläppsbudget som återstår innan denna kritiska gräns överskrids minskar snabbt, och varje väpnad konflikt förbrukar en del av det begränsade utrymme som finns kvar för att säkra en beboelig planet.

I många dystopiska skildringar ser vi hur miljöförstöring föregår samhällets kollaps och våldsutbrott. I verkligheten pågår dessa processer parallellt – vi rustar för krig samtidigt som planeten redan upplever allvarliga klimatförändringar. Det mest oroande är kanske inte att konflikterna förvärrar klimatkrisen, utan att de normaliserar en känsla av hopplöshet. Om världen uppfattas vara på väg mot sin undergång, minskar incitamenten att försöka rädda den.