Amnesty kritiserar Sverige på flera punkter

I centrum för global rättighetsoro står det växande auktoritära hotet

En alarmerande utveckling av kränkningar mot mänskliga rättigheter sker över hela världen enligt Amnestys senaste årsrapport. Organisationen beskriver en framväxande ”rovlysten och rättighetsfientlig världsordning” där grundläggande mänskliga rättigheter systematiskt undermineras av mäktiga aktörer.

Anna Johansson, generalsekreterare för Amnesty i Sverige, uttrycker djup oro över situationen: ”Det handlar om direkta angrepp på själva grunderna för mänskliga rättigheter och den internationella regelbaserade ordningen, utförda av de mest mäktiga aktörerna i syfte att säkra kontroll, straffrihet och vinning.”

Rapporten pekar på en global trend där auktoritära krafter vinner mark och där folkrättsbrott sker i land efter land. Amnesty uppmanar världens regeringar att överge vad organisationen beskriver som en eftergiftspolitik och i stället aktivt motarbeta ”en rasistisk, patriarkal, ojämlik och rättighetsfientlig världsordning”.

Kriget i Gaza framhävs som ett kritiskt exempel på den negativa utvecklingen. ”Efter de inledande olagliga amerikansk-israeliska attackerna, i strid med FN-stadgan, som utlöste Irans urskillningslösa vedergällning, har konflikten snabbt utvecklats till ett öppet krig mot civila och civil infrastruktur. Det förvärrar det redan katastrofala lidandet för människor i regionen,” säger Johansson.

Amnestys kritik riktas inte bara mot de stridande parterna i Mellanöstern utan även mot stormakter som Kina och Ryssland. Förutom Rysslands pågående aggression mot Ukraina anklagar Amnesty dessa länder för att systematiskt underminera internationella mekanismer för ansvarsutkrävande, särskilt Internationella brottmålsdomstolen. Även Israel och USA står i skottgluggen för liknande kritik.

I rapporten framkommer att dessa tendenser inte är begränsade till konfliktdrabbade regioner eller länder med traditionellt svaga demokratier. Även Sverige, som länge betraktats som ett föregångsland inom mänskliga rättigheter, får kritik på flera punkter.

”Vi ser hur fredliga demonstranter lagförs, hur samers rättigheter åsidosätts och hur nya lagförslag riskerar att leda till att människor förlorar sina uppehållstillstånd på oklara grunder. Det är en utveckling där människor inte längre behandlas lika inför lagen,” förklarar Anna Johansson.

Kritiken mot Sverige handlar specifikt om hanteringen av klimataktivister som gripits trots att Högsta domstolen 2025 fastslog att demonstrationsfriheten väger tyngre än anklagelser om trafikstörningar. Amnesty lyfter även fram exploateringen av Sápmi, där industriell utveckling sker på bekostnad av samernas urfolksrättigheter. Dessutom riktas skarp kritik mot regeringens förslag om så kallade vandelskrav, som enligt organisationen riskerar att diskriminera personer som inte är svenska medborgare.

Den globala trenden med ökande auktoritära inslag är särskilt oroande eftersom den sker samtidigt i många olika länder, vilket försvagar det internationella systemet för skydd av mänskliga rättigheter. Experter inom folkrätt har under de senaste åren varnat för att normförskjutningar kan få långtgående konsekvenser när de tillåts fortgå utan tillräckligt motstånd.

Amnestys rapport kommer vid en tid då flera internationella organisationer, inklusive FN, har uttryckt liknande oro över den globala utvecklingen. Enligt demokratiforskare representerar detta en av de mest utmanande perioderna för demokrati och mänskliga rättigheter sedan kalla krigets slut.

För att vända trenden krävs enligt Amnesty ett förnyat globalt engagemang för mänskliga rättigheter och internationell rätt. Organisationen efterlyser starkare internationella institutioner och en mer principfast hållning från demokratiska stater när de konfronteras med kränkningar, oavsett vilka aktörer som står bakom dessa.

Rapporten understryker också vikten av civilsamhällets roll i att upprätthålla och försvara mänskliga rättigheter, särskilt i tider då statliga aktörer sviker sitt ansvar. Genom att belysa dessa systematiska problem hoppas Amnesty kunna katalysera en motreaktion mot den auktoritära utvecklingen innan den blir alltför befäst i det internationella systemet.