Johan Esk: Greta Thunberg verkade inte förstå DN-sportens miljöjobb

Regeringen vill förbjuda PFAS-kemikalier i en rad konsumentprodukter – och förslaget omfattar även skidvalla. I juli presenterades ett förslag som innebär att fluorerade vallor blir otillåtna från den 1 januari 2028. Förbudet är en del av en bredare uppstramning av PFAS-användningen, där ämnena uppmärksammats för sin extremt långsamma nedbrytning och sina risker för både miljö och hälsa. Även inom EU pågår ett arbete för att reglera PFAS-ämnen gemensamt.

Inom längdskidåkningen är fluor i vallan redan ett avslutat kapitel. Sedan säsongen 2023–2024 gäller ett förbud inom skidsporten. När regeringens förbud väl träder i kraft har skidsportens eget alltså hunnit fylla fem år.

Utvecklingen var väntad. Redan 2018 flaggade Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) för att fluor i skidvalla skulle stoppas. Bland tillverkarna handlade det aldrig om ifall, utan om när. Sedan dess har branschen utvecklat fluorfria alternativ. VM 2023 var det första mästerskapet som avgjordes utan fluorvalla, och i dag är de fluorerade produkterna i praktiken borta från tävlingssammanhang.

PFAS, eller högfluorerade ämnen, är en samlingsbeteckning för kemikalier som är extremt svårnedbrytbara. De ansamlas i mark, vatten och levande organismer och har kopplats till bland annat nedsatt immunförsvar och hormonstörningar. Kemisten och forskaren Anna Kärrman har konstaterat att problemet är att gifterna inte försvinner i naturen – de stannar kvar. Kunskapen om problematiken har funnits i mer än tio år.

Den tidigare landslagsåkaren Christer Majbäck, som i dag driver ett vallafabrikat, har i sammanhanget påpekat att fluorvallan står för 0,005 procent av PFAS totala påverkan på miljön. Siffran illustrerar en av svårigheterna med att prioritera miljöfrågor: det är lätt att uppfatta den egna insatsen som så liten att den inte spelar någon roll.

Frågan om fluorvallan fick bred uppmärksamhet i Sverige i december 2020, då klimataktivisten Greta Thunberg gästade Dagens Nyheter som praktiserande chefredaktör. DN-sporten ägnade då ett uppslag åt vallans miljöpåverkan, med texter av Lars Grimlund och en pedagogisk grafik av Stefan Rothmaier. Arbetet visade hur fluoret sprids i naturen, påverkar djurlivet och i nästa led människan. Thunberg själv visade dock inget större intresse för sportens bevakning.

För skidåkare på både elit- och motionsnivå innebär det kommande förbudet ingen praktisk skillnad. Sporten har redan ställt om, och de fluorfria vallorna fungerar i tävlingssammanhang.

Klimatfrågan i stort har däremot haft svårt att ta plats i den svenska valrörelsen. Miljöpolitiken förblir sval och klimatpassiviteten är intakt, konstateras i en analys i Dagens Nyheter. Nyligen demonstrerade 50 000 personer för klimatet i Stockholm. Samma helg såg 81 285 åskådare omgångens matcher i herrallsvenskan – en siffra som ligger i linje med en helt vanlig fotbollshelg. En förklaring som lyfts fram är att det är svårt att se direkta resultat av egna klimatinsatser. Det är lätt att tycka att det man själv gör har så liten påverkan att det inte spelar någon roll.

Inför riksdagsvalet har Riksidrottsförbundet vänt sig till samtliga riksdagspartier med en enkät om anläggningsbristen och elitidrottares situation. Anläggningsbristen är en fråga som är extremt geografiskt lokal, men som får konsekvenser för idrottsrörelsen i stort när föreningar tvingas prioritera mellan verksamheter. Svaren från partierna var enkelriktade. Alla svarade ja på frågorna, men kunde inte förklara hur resurserna till elitidrotten skulle stärkas. Eftersom enkäten bara tillät svarsalternativen ja, nej och vet ej, gavs inga möjligheter till fördjupade svar.

Frågan om en renodlad idrottsminister väcks återkommande i samband med riksdagsval. I dag ligger idrottsfrågorna hos socialminister Jakob Forssmed (KD). Han har under sin tid på posten visat ett genuint engagemang för idrottsrörelsen, men vad det konkret har inneburit för svensk idrott är svårt att säga. Idrottens frågor spänner över flera samhällsområden, från folkhälsa till samhällsplanering, och det viktigaste är att ministern med idrott i portföljen får upp frågorna på agendan i de utskott där de behandlas.