I klimatförhandlingarnas skugga fortsätter utsläppen att stiga
Tio år har passerat sedan världens ledare samlades i Paris för att enas om ett historiskt klimatavtal. Trots löften om kraftfulla åtgärder och bindande mål visar nya rapporter att de globala utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka i alarmerande takt.
När delegater från hela världen nu förbereder sig för att mötas på klimattoppmötet COP30 i Brasilien står världssamfundet inför en obekväm sanning: de nuvarande åtagandena räcker inte till för att avvärta en klimatkatastrof.
FN:s generalsekreterare António Guterres har i skarpa ordalag varnat för situationens allvar. ”Nuvarande åtaganden pekar fortfarande mot klimatkollaps,” säger han i ett uttalande inför det kommande mötet. Guterres har upprepade gånger uppmanat världens regeringar att skärpa sina klimatambitioner och vidta mer omfattande åtgärder.
Enligt de senaste vetenskapliga analyserna från FN:s klimatpanel IPCC kommer världen med nuvarande utsläppstakt att överskrida den kritiska 1,5-gradersgränsen redan under 2030-talet. Det var just denna gräns som var en central del av Parisavtalet, där världens nationer enades om att begränsa den globala uppvärmningen till ”väl under 2 grader” med sikte på 1,5 grader.
Brasilien, som står värd för årets klimattoppmöte, befinner sig i en komplex position. Landet har under president Lula da Silva återupptagit sitt klimatengagemang efter år av avskogning i Amazonas under föregående administration. Den brasilianska regeringen har utlovat krafttag mot illegal skogsavverkning och förstärkt skydd för ursprungsbefolkningar, men står samtidigt inför ekonomiska utmaningar som komplicerar omställningen.
Energisektorn fortsätter att vara en av de största källorna till utsläpp globalt. Trots en rekordstor utbyggnad av förnybar energi i många länder ökar även användningen av fossila bränslen. Kina, som är världens största utsläppsland, fortsätter att bygga nya kolkraftverk samtidigt som landet investerar enorma summor i sol- och vindkraft.
Klimatförändringarna drabbar redan miljontals människor runt om i världen. Under det senaste året har extremväderhändelser som översvämningar, värmeböljor och bränder orsakat förödelse i länder på alla kontinenter. I södra Europa har rekordhöga temperaturer lett till omfattande skogsbränder, medan delar av Sydostasien drabbats av förödande översvämningar.
Särskilt utsatta är utvecklingsländer som bidragit minst till klimatkrisen. Finansiering för klimatanpassning och omställning är därför en nyckelfråga inför COP30. De rika ländernas löfte från 2009 om att mobilisera 100 miljarder dollar årligen till klimatåtgärder i utvecklingsländer har fortfarande inte uppfyllts fullt ut.
Sveriges klimat- och miljöminister uttryckte nyligen oro över den långsamma utvecklingen. ”Vi ser att utsläppskurvan måste vända nedåt mycket snabbare. Sverige driver på för höjda ambitioner inom EU och globalt, men vi behöver se mycket mer handlingskraft från alla större ekonomier,” sade ministern vid en presskonferens förra veckan.
Näringslivet spelar en allt viktigare roll i klimatomställningen. Flera stora företag har under de senaste åren presenterat ambitiösa klimatmål, men implementeringen varierar kraftigt. Investerare ställer också ökade krav på klimattransparens, vilket driver på förändringar i många branscher.
Inför COP30 finns ändå några ljuspunkter. Priset på förnybar energi har sjunkit dramatiskt det senaste decenniet, vilket gör grön omställning ekonomiskt fördelaktig i allt fler länder. Försäljningen av elbilar ökar snabbt i många delar av världen och tekniska innovationer för koldioxidlagring utvecklas i snabb takt.
Klimatforskare betonar att det fortfarande är möjligt att undvika de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna, men att det kräver omedelbara och drastiska utsläppsminskningar. Enligt beräkningar från Global Carbon Project behöver de globala koldioxidutsläppen minska med cirka 7 procent per år för att ha en rimlig chans att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.
När världens ledare samlas i Brasilien för COP30 står de inför en avgörande utmaning: att överbrygga gapet mellan retorik och handling i klimatpolitiken.
