Överklagan avslagen i fallet Marie mot staten: ”Gör mig arg”

Arbetsdomstolen har beslutat att inte bevilja prövningstillstånd i fallet med Marie, den gassamordnare på Energimyndigheten som sades upp efter att hennes säkerhetsklassning dragits in på grund av engagemanget i klimataktivistgruppen Rebellmammorna. Beslutet innebär att tingsrättens dom står fast, där det fastslogs att det inte var fel att avsluta anställningen. Därmed är den rättsliga processen över.

Det var våren 2024 som Marie fick beskedet att hennes säkerhetsklassning dragits tillbaka, strax innan hennes provanställning skulle löpa ut. Hon fick omedelbart lämna in datorn och lämnade sitt arbete som gassamordnare på Energimyndigheten, den myndighet som ansvarar för genomförandet av Sveriges energipolitik.

Orsaken var att hon var engagerad i Rebellmammorna, en grupp med koppling till Extinction Rebellion som bland annat stickar halsdukar och sjunger sånger. Gruppen var också medarrangör till den stora klimatmarschen i Stockholm i augusti som enligt arrangörerna samlade över 50 000 människor.

Marie hade tidigare informerat sin arbetsgivare om sitt klimatengagemang, men vid en förnyad säkerhetsprövning bedömdes engagemanget utgöra en säkerhetsrisk. Fallet väcker därmed frågor om hur säkerhetsskyddslagen tillämpas i förhållande till grundläggande fri- och rättigheter som yttrandefrihet och föreningsfrihet.

Frågan fick snabbt politiska dimensioner. Tidningen Fokus rapporterade om fallet och beskrev det som en ”enorm risk för rikets säkerhet”. Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) skrev på plattformen X att det var ”allvarligt”, och att han efter kontakt med Energimyndighetens generaldirektör fått beskedet att ”situationen var hanterad”.

Fackförbundet ST, som organiserar statsanställda, stämde staten och krävde 200 000 kronor i skadestånd. Även FN:s särskilda rapportör för miljöförsvarares rättigheter, Michel Forst, engagerade sig i fallet och skickade ett brev till regeringen där han uttryckte oro över att en statlig myndighet sagt upp en anställd på grund av dennes privatliv. Han menade att det handlar om rätten till en hälsosam miljö för nuvarande och framtida generationer.

Justitiekanslern (JK), som representerade staten, hade en annan uppfattning. I ett mejl till DN skrev JK att provanställningen avslutades med anledning av en säkerhetsprövning som byggde på ”en helhetsbedömning av flera omständigheter” och att beslutet ligger inom ramen för myndighetens bedömningsutrymme i säkerhetsfrågor.

I slutet av juni föll domen i tingsrätten. Domstolen gick i huvudsak på JK:s linje och konstaterade att det inte var fel att avsluta Maries anställning. Däremot ansåg tingsrätten att det saknades stöd för att hon stängts av från arbetet under de tolv sista dagarna av provanställningen. Hon tillerkändes 10 000 kronor i skadestånd, medan Fackförbundet ST ålades att stå för rättegångskostnaderna.

Förbundet valde att överklaga, men på fredagen meddelade Arbetsdomstolen att den inte beviljar prövningstillstånd. I beslutet, som DN tagit del av, konstaterar domstolen kort att den gått igenom fallet och inte ser anledning att ta upp det.

För Marie innebär beslutet att den juridiska processen är avslutad. Hon uttrycker både ilska och besvikelse.

– Det är helt förfärligt att det skulle sluta på det här sättet. Det gör mig arg. Man kan undra vad som är så farligt med engagerade medborgare? säger hon.

Joakim Lindqvist, förbundsjurist på ST, beklagar att Arbetsdomstolen inte prövade fallet. Han anser att en vägledande dom hade varit viktig för alla statsanställda i frågor där yttrandefrihet vägs mot säkerhetsskyddslagen.

– Vi är mycket förvånade över beslutet. Det fanns flera skäl att ta upp detta. Rättsläget behöver tydliggöras i fall där man väger yttrandefrihet mot säkerhetsskyddslagen. Det behövs vägledning där, säger han.

Lindqvist lyfter också fram fallet i ett bredare perspektiv. Rebellmammorna var medarrangör till den stora klimatdemonstrationen i Stockholm i augusti, och de som deltog i tåget kan nu fråga sig vilka konsekvenser det kan få.

– Det här kan leda till att många anställda i staten blir rädda för att utnyttja sina grundläggande fri- och rättigheter, säger han.

DN har sökt Justitiekanslern för en kommentar.