Över 50 000 byggnader i Sverige riskerar att drabbas av framtida översvämningar från havet om inga åtgärder vidtas. Det visar en kartläggning som Dagens Nyheter har genomfört av de 17 högsta riskområdena för havsöversvämningar som identifierats av Myndigheten för civilt försvar, MCF.

Men siffrorna baseras på en relativt försiktig bedömning av hur snabbt havsytan stiger fram till slutet av detta sekel. I verkligheten är osäkerheten kring hastigheten på havsnivåhöjningen mycket stor. Skillnaden mellan olika scenarier är dramatisk – från några decimeters höjning i det mest optimistiska fallet till flera meter redan om drygt 120 år i det allra värsta scenariot, enligt Ola Kalén, oceanograf vid SMHI.

Den främsta orsaken till denna stora osäkerhet ligger i hur snabbt isen på Grönland och framför allt på Antarktis smälter. Det är processer som forskare fortfarande har begränsad kunskap om.

”Det är mycket vi inte vet om hur de stora isarna reagerar på den globala uppvärmningen. Den enskilt största orsaken till osäkerheterna finns på Antarktis, där man behöver komma in under isen och mäta för att se vad som händer”, säger Ola Kalén.

## Domedagsglaciären i fokus

Den största orosfaktorn är Thwaites-glaciären på Antarktis, som har fått det olycksbådande smeknamnet ”domedagsglaciären”. Glaciären är större än Götaland och Svealand tillsammans och innehåller tillräckligt mycket vatten för att ensam höja världshavens nivå med cirka 65 centimeter.

Forskning visar att glaciären kan fungera som en kork som håller andra enorma ismassor kvar på Antarktis. Om denna kork släpper kan avsmältningen från kontinenten accelerera dramatiskt och snabbt.

Under de senaste sju åren har ett internationellt forskarlag, där Sverige deltar genom Göteborgs universitet, genomfört en omfattande kartläggning av glaciären. Slutsatsen är alarmerande: Thwaites-glaciären smälter i ett allt snabbare tempo, ungefär fem gånger snabbare nu än under 1990-talet.

Forskarna konstaterar att en fullständig kollaps av glaciären är osannolik ”de kommande få decennierna”, men att en total kollaps av det västantarktiska istäcket inte kan uteslutas under 2000- och 2100-talet. Glaciären står för närvarande för 4 procent av den globala havsnivåhöjningen och förlorar i genomsnitt runt 8 000 badkar vatten per sekund.

## Nya oroande upptäckter

I maj kom nya alarmerande rapporter från forskarhåll. Vetenskapsmän har konstaterat att en stor del av Thwaitesglaciären – en 300 meter tjock flytande ismassa lika stor som London på glaciärens östra sida – är på väg att brytas loss. Detta väntas ske redan i år, och kommer troligen få resten av glaciären att ännu snabbare glida ut i havet.

”Stora områden faller plötsligt i bitar. Det ser ut som en vindruta som krossas”, säger Christian Wild vid universitetet i Innsbruck, Österrike, till New Scientist.

I det mest extrema scenariot skulle en snabb kollaps av domedagsglaciären, kombinerat med fortsatt snabb avsmältning av is från Grönland och termisk expansion av havet – det vill säga att vattnet tar större plats när det värms upp – leda till en mycket snabbare havsnivåhöjning än vad som förutspås i de mer moderata scenarierna från FN:s klimatpanel IPCC.

”Enligt den senaste IPCC-rapporten kan vi inte utesluta en havsnivåhöjning på upp till 15 meter till 2300. Det är inte ett sannolikt scenario, men risken finns”, säger Ola Kalén vid SMHI.

## Experternas varning

Torbjörn Törnqvist, professor i geovetenskap vid Tulane University i New Orleans i USA, instämmer i bedömningen om de stora osäkerheterna.

”Är detta vad vi väntar oss? Nej. Men vi måste vara försiktiga. Vi har sett en dramatisk destabilisering av stora istäcken de senaste 30 åren. Det kan göra att vi går från en långsam höjning av havsnivån till en abrupt ökning”, säger han.

På frågan om hur orolig han är svarar Törnqvist: ”Det som sker på Antarktis nu är mycket oroväckande. Om en kedjereaktion sätts igång får det stora konsekvenser för lågt liggande kuststäder som New Orleans, även om processen med kollaps utspelar sig över decennier till århundraden. Det är därför det är viktigt att få ner utsläppen nu och att vi anpassar oss i tid.”

## Mekanismerna bakom höjningen

Havet stiger nu snabbare än det har gjort på tusentals år. Termisk expansion, alltså att havet tar större plats när det blir varmare, står för ungefär en tredjedel av havsnivåhöjningen hittills. Smältande bergsglaciärer och isar på Antarktis och Grönland svarar för runt två tredjedelar.

Med tiden förväntas smältvatten från Antarktis och Grönland stå för en allt större del av havsnivåhöjningen. Även om världen lyckas begränsa den globala medeltemperaturen till 1,5 eller 2,0 grader kommer havet att fortsätta stiga under århundraden och årtusenden framöver. Orsaken är att havet och isarna reagerar långsamt på temperaturökningar som redan ägt rum.

För Sveriges del innebär detta att planering och anpassning måste ske redan nu. De över 50 000 byggnader som identifierats i riskzonen är bara början – beroende på hur snabbt haven stiger kan antalet drabbade fastigheter bli betydligt högre. Kommuner och myndigheter står inför omfattande utmaningar när det gäller kustsäkerhet, infrastruktur och långsiktig samhällsplanering.