Tekniken som ska rädda vår framtida mat

Att världen inte kommer att nå 1,5-gradersmålet är redan avgjort, slår en FN-rapport fast. För Sveriges bönder märks uppvärmningen inte bara som ett hot, utan också som en förändring av själva förutsättningarna för odling. I Västergötland har soja etablerat sig med rekordfart. Meloner, majs och persikor – grödor som i dag till stor del importeras från sydligare breddgrader – är på väg att bli svenska. Det kan på sikt minska importberoendet inom livsmedelssektorn.

Antalet kommersiella vingårdar i Sverige är nu minst 50. Nyligen uppmärksammade The Economist ett skånskt vin som i en blindprovning slog alla konkurrenter. ”Vin i världsklass tillverkas i en svensk avkrok”, skrev tidningen och pekade på Skåne som ”Nordens Toscana”.

En ny avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bekräftar bilden av ett lantbruk i förändring. Spannmålsskördarna har ökat i de flesta län i södra Sverige, och möjligheterna att odla fler grödor har vuxit sedan 1960-talet.

På Tolefors Gård utanför Linköping känner spannmålsbonden Axel Lagerfelt igen utvecklingen.

– Det klimat vi har i dag jämfört med för 20–30 år sedan här på Östgötaslätten är lite mer skånskt. Klimatzonerna har vandrat uppåt, så vi får en längre växtsäsong än tidigare. I dagsläget känns inte det som världens katastrof, snarare tvärtom, säger han.

Men bilden är inte ensidigt ljus. En vinter utan tjäle skapar nya problem. Förr spräckte tjälen upp jordarna, men nu uteblir den naturliga luckringen.

– Våra jordar behöver tjälen för att hållas vitala. När vi inte får den måste vi hitta andra sätt att motverka markpackning, säger Lagerfelt.

Markpackning är ett växande problem inom lantbruket världen över, inte minst eftersom maskinerna har blivit allt större och tyngre.

– När jorden packas förstörs odlingsmöjligheterna; till sist växer nästan ingenting. Packningen stör också de naturliga kväveprocesserna i marken, vilket gör att det släpps ut lustgas, en mycket stark växthusgas. Det är jätteallvarligt, säger Karolina Muhrman, verksamhetsledare på Agtech Sweden, en nationell innovationsplattform för teknikutveckling inom hållbart lantbruk.

En hårt packad jord har dessutom svårare att klara kraftiga skyfall, eftersom vattenhanteringssystemet i marken inte fungerar som det ska.

För att möta de nya utmaningarna utvecklar Agtech Sweden tillsammans med lantbrukare som Axel Lagerfelt ett system där sensorer, AI och satellit- och jorddata kopplas samman.

– Du får en kartbild av åkern som talar om var du kan köra och var du inte kan köra. Kartan visar också var dräneringen behöver förbättras, säger Per Frankelius, innovationsansvarig på Agtech Sweden.

Systemet kan även användas för bevattning.

– Vi ser hur mycket vatten som finns på en meters djup. Klickar vi på knappen Bevattning räknar datorn ut hur mycket vatten grödan behöver. Just nu är behovet ganska stort överallt, säger Frankelius.

Inom plattformen utvecklas också små självgående traktorer och drönare.

Samtidigt växer hoten från insekter och ogräs. Axel Lagerfelt ser med oro på utvecklingen i Mellaneuropa, där värmeböljor gör att skadeinsekter överlever i lagringssilos. Den senaste sommarens extrema värme och torka i Europa har visat på de kortsiktiga riskerna. De långsiktiga handlar om att nya organismer etablerar sig.

– Värmen för med sig nya insekter och ogräs, säger Per Frankelius och nämner renkavle, italienskt rajgräs och hönshirs som exempel. I Skåne skapar renkavlen nästan panik.

För att minska beroendet av kemiska bekämpningsmedel utvecklas precisionsbekämpning där AI-drönare kartlägger fält och sprutans munstycken styrs individuellt i realtid. På så sätt kan ogräs bekämpas exakt där det finns, och användningen av växtskyddsmedel minska med upp till 80–90 procent.

– Vi bekämpar exakt den plantan och sprider inte medel överallt, säger Karolina Muhrman.

På Tolefors testas också en vindsensor på sprutrampen, hämtad från seglingsvärlden, som i realtid visar sprutmolnets rörelse så att tryck och körning kan anpassas.

Agtech Sweden samlar i dag över 150 projekt och 170 lantbrukare, forskare, företag och innovatörer runt om i landet.

– Alla projekt rör hållbarhet eller djurvälfärd. Vi vill driva teknik som minskar klimatpåverkan och samtidigt säkrar matproduktionen i framtiden, säger Karolina Muhrman.