Geotermi lyfts som möjlig nyckel i framtida energisystem

Geotermisk energi står i dag för mindre än 1 procent av världens totala energianvändning och bara 0,3 procent av den globala elproduktionen. Potentialen är dock betydligt större. Enligt Internationella energiorganet IEA kan nästa generations geotermiska system tekniskt sett täcka dagens globala elbehov 140 gånger om.

Tekniken bygger på att värme från jordens inre tas tillvara för att producera el och värme. Eftersom den inte är beroende av väder och vind kan den leverera koldioxidfri energi dygnet runt, till skillnad från sol- och vindkraft. Det gör geotermin till en möjlig baskraft i ett elsystem där efterfrågan på fossilfri el växer snabbt. Framför allt behovet från datacenter och AI-infrastruktur har fått techjättar som Google, Amazon, Microsoft och Meta att stödja geotermiska projekt och innovationssatsningar.

I USA har intresset accelererat. President Donald Trump har oväntat nog lyft fram geotermi som ett av sina favoritalternativ bland förnybara energikällor. Det amerikanska energidepartementet har dessutom aviserat ett nytt nationellt kompetenscentrum för geotermisk energi, ett besked som ytterligare har stärkt branschens position på den amerikanska marknaden.

I Europa är bilden en annan. EU-kommissionen har kallat geotermi för en underutnyttjad resurs för ren el och värme, men den handlingsplan som begärdes för över två år sedan har skjutits upp upprepade gånger. Nu tycks den helt ha försvunnit från kommissionens agenda. Den politiska drivkraften i EU har därmed avstannat.

Sverige har lång tradition av geoenergi, framför allt i form av ytnära bergvärme. Betydligt sämre är läget för storskalig djupgeotermi. Göteborg Energi är ett av de bolag som testat tekniken. Christofer Åslund, senior rådgivare, berättar att bolaget 2021 borrade drygt en kilometer ner i berget för att undersöka temperaturförhållanden och berggrundens beskaffenhet.

– Vi ville se om det finns förutsättningar att hämta upp värme från jordens inre, säger han.

Efter den första piloten gjorde Göteborg Energi ytterligare en undersökning på en annan plats för att verifiera resultaten och leta efter sprickbildningar i berget. Men slutsatsen var att tekniken inte var redo.

– Vi såg inte riktigt att det vare sig var kommersiellt eller tekniskt moget där och då. Men det sker en snabb teknikutveckling, så vi följer vad som händer, säger Åslund.

Den bilden bekräftas av Björn Larsson, programansvarig på Energimyndigheten, som pekar på de finansiella riskerna.

– Vi har under de senaste åren tagit emot ett antal projektansökningar inom geotermisk energi. En återkommande utmaning har dock varit att samla finansiering och aktörer, säger han.

Fler svenska initiativ är på gång. Energijätten Eon och det finländska energiföretaget St1 genomförde för fem år sedan ett pilotprojekt i Malmö som stötte på tekniska utmaningar, men som levererade unik forskningsdata. Startupbolaget Jordkraft Energy projekterar tillsammans med KTH små modulära kraftverk på 5 megawatt på Gotland och i Skåne. Där hoppas man kunna utvinna el genom upp till sju kilometer djupa borrhål. Uppsala universitet leder samtidigt arbetet med att försöka etablera ett svenskt kompetenscentrum för djupgeotermi.

En viktig distinktion i sammanhanget går mellan geotermisk energi och geoenergi. Geotermisk energi är värme lagrad i jordskorpan, som härstammar från jordens bildning och radioaktivt sönderfall i planetens inre. Geoenergi avser den lågvärdiga solvärme som finns lagrad nära markytan, i mark, berg, grundvatten eller ytvatten, och som framför allt utnyttjas med hjälp av värmepumpar. Båda teknikerna bedöms ha en betydande roll i omställningen, men det är djupgeotermin som nu väcker störst internationellt intresse genom sin förmåga att producera el oavsett väder.