Amanda Lind (MP) om nedlagda folkhögskolan: ”Sker inte i ett vakuum”

Svenska folkhögskolor står inför en allt mer utmanande situation. Bara veckor innan höstterminens start kom det ovälkomna beskedet att musikteaterskolan i Bjärnum tvingas stänga dörrarna efter mer än fyra decennier av verksamhet. Orsaken är enkel men brutal: ekonomin går inte längre ihop.

Detta är långt ifrån ett isolerat fall. Siffror från Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) visar på en oroväckande trend för svensk folkbildning. Mellan 2022 och 2025 har antalet deltagare vid svenska folkhögskolor minskat med 4 000 personer. Minskningen, som tidigare rapporterats av Dagens Nyheter, väcker frågor om framtiden för en utbildningsform som länge varit en hörnsten i det svenska utbildningssystemet.

Folkhögskolorna har traditionellt fyllt en viktig funktion i det svenska samhället genom att erbjuda utbildningsmöjligheter för personer som av olika anledningar inte passar in i det reguljära skolsystemet. De har varit särskilt viktiga för vuxna som vill komplettera sin utbildning eller byta karriär.

Amanda Lind, språkrör för Miljöpartiet och tidigare kultur- och demokratiminister, reagerar starkt på utvecklingen. Hon pekar på att nedgången inte är en slump utan en direkt konsekvens av regeringens ekonomiska prioriteringar. Enligt Lind har regeringens nedskärningar i folkbildningen skapat en insituation som nu visar sig i form av minskande deltagarantal och nedläggningar av etablerade skolor.

Kritiken riktar sig särskilt mot regeringens beslut att avveckla tillfälliga stödinsatser. Vid årsskiftet 2023 försvann det så kallade pandemistödet, vilket enligt Lind har fått allvarliga konsekvenser. I kombination med den höga inflationen och de generella kostnadsökningarna i samhället har många folkhögskolor hamnat i en ekonomiskt ohållbar situation.

Lind betonar att nedgången kommer vid ett särskilt olyckligt tillfälle. Sverige befinner sig i en period med hög arbetslöshet, vilket traditionellt är ett läge där utbildningssatsningar borde prioriteras, inte skäras ned. Hon framhåller att Miljöpartiet inför kommande val därför planerar att satsa en miljard kronor på civilsamhället, där både studieförbund och folkhögskolor skulle få stärkt stöd.

Regeringen förnekar dock inte sitt ansvar för folkbildningen. Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm från Liberalerna framhåller i ett mejl till DN att regeringen under innevarande mandatperiod har höjt statsbidraget till folkbildningen permanent med 100 miljoner kronor årligen. Dessutom avsattes 210 miljoner kronor förra året till riktade satsningar inom folkhögskolan, en satsning som är planerad att fortsätta fram till 2028.

Edholm beskriver dessa åtgärder som konkreta förstärkningar som gör skillnad för både skolorna och deras deltagare. Hon betonar att folkbildningen bygger på ett gemensamt och långsiktigt finansieringsansvar där stat, regioner och kommuner alla måste bidra.

Men enligt Amanda Lind räcker inte regeringens satsningar för att kompensera tidigare nedskärningar. Hon förklarar att Miljöpartiet inte är emot riktade förstärkningar i sig, men påpekar att sådana satsningar historiskt brukar permanentas när de visar sig nödvändiga. Problemet, enligt Lind, är att regeringen först drog bort hundratals miljoner från folkhögskolorna, och att de nya satsningarna inte väger upp för dessa neddragningar.

Nedläggningen av musikteaterskolan i Bjärnum blir därmed ett tydligt exempel på de verkliga konsekvenserna av den ekonomiska åtstramningen. Efter 40 år av verksamhet och utbildning av otaliga musikteaterelever tvingas skolan nu stänga. Det är en påminnelse om vad som står på spel när ekonomiska prioriteringar kolliderar med kulturella och utbildningsmässiga värden.

Edholm avslutar med att försäkra att regeringen kommer att fortsätta värna folkhögskolorna och deras roll i det svenska samhället. Men med minskande deltagarantal och fortsatta nedläggningar återstår det att se om orden kommer att följas av tillräckliga åtgärder för att vända den negativa trenden.