Litteratur: En kritisk blick på den samtida boklistan

Det var Valborg igår, en tid då många firar vårens ankomst med festligheter runt om i landet. Pollenhalterna var låga, men alkoholnivåerna förväntades nå alarmerande höjder i universitetsstäder som Uppsala och Lund, samt på diverse mindre orter där ungdomar samlades i skidbackar och busskurer.

Första maj firas idag med både politiska manifestationer och en viss nostalgi. För många som följer kulturlivet väcks minnet av publikationer som Helgtidningen, en förproducerad kvällstidning som utkom på röda dagar med sitt särpräglade innehåll – berättelser om människor som överlevt blixtnedslag, historier om ökända brottslingar och märkliga medicinska fenomen.

På dagens aktuella kritikerlista utmärker sig David Szalays roman ”Kött”, som har fått ett varmt mottagande. Rebecka Kärdes recension uppmärksammar hur Szalay behandlar vita heterosexuella män, inte som mänsklighetens norm utan som ett fascinerande fenomen i sig. Detta tema – den alltmer problematiska maskuliniteten – återfinns även i Andrzej Tichýs ”Händelseboken” från tidigare i år. Fenomenet speglar ett akut samhällsproblem som litteraturen nu allt oftare bearbetar.

Ett annat intressant mönster på boklistan är att fyra av tio böcker på olika sätt behandlar kristendomen. Detta tyder på ett växande intresse för religiösa teman i en tid då kristendomen ibland uttolkas radikalt annorlunda än den traditionella bilden av en mild Jesus. I vissa sammanhang, särskilt politiskt, framträder en mer aggressiv tolkning av den kristna läran, långt från den milda frälsare som många svenskar är bekanta med.

Veckans topp 10-böcker:

David Szalays ”Kött”, översatt av Amanda Svensson, toppar listan. Denna existentiella samtidsskildring om jakten på pengar och lycka belönades med det prestigefyllda Bookerpriset förra året. Boken har fått stort genomslag för sin osentimentala skildring av moderna människors livsvillkor.

På andra plats hittar vi Joel Halldorfs ”Makten och det heliga”. Kyrkohistorieprofessorn argumenterar för att vi behöver bli religiöst läskunniga i en tid då kristendomen återigen spelar en central roll i världspolitiken. Boken kommer i en tid när religionens inflytande på politiska beslut ökar globalt.

Simon Sorgenfrei tar tredje platsen med ”Öppna era hjärtan”, där han utgår från flyktingkrisen 2015 för att diskutera Sveriges förändring. Religionsprofessorn undersöker hur samhället hanterade och fortsätter hantera en av de största humanitära utmaningarna i modern tid.

Fjärde platsen innehas av historikern Antony Beevors ”Rasputin och tsarfamiljens undergång”. Den brittiske författaren, känd för sina militärhistoriska verk, levererar en rik och underhållande studie om den mystiske Rasputin och hans inflytande över den ryska tsarfamiljen – en historia full av intriger som ledde fram till dynastins fall.

Johanne Lykke Naderehvandis ”Rök och speglar” hamnar på femte plats. Romanen utspelar sig på Malmö stadsteater och kretsar kring en huvudperson som tvingas konfrontera ett barndomstrauma. Den visar hur teaterscenen kan fungera som en spegling av verkliga tragedier.

Niklas Rådströms ”Judas hågkomster” faller till sjätte plats. Denna hyllade roman ger röst åt historiens mest ökände förrädare och har beskrivits som ett storslaget verk som utmanar etablerade uppfattningar om skuld och förlåtelse inom den kristna traditionen.

På sjunde plats finns Natalie Diaz diktsamling ”Postkolonial kärleksdikt”, översatt av Athena Farrokhzad och Adam Westman. Denna Pulitzerbelönade samling, präglad av författarens mojave-identitet, behandlar frågor om identitet, historia och kulturarv med en erkänd poetisk tyngd.

Siri Hustvedts ”En bok om spöken. En kärleksmemoar” är ny på listan och tar åttonde platsen. Författaren reflekterar över sitt 43-åriga äktenskap med författarkollegan Paul Auster i en självbiografi som djupdyker i tillvarons existentiella dimensioner.

Magnus William-Olssons ”Felicia och Vergilius” tar nionde platsen med sin berättelse om en kärlekshistoria mellan två barn i en folkhemsk förort – en historia som beskrivs som både vild och frihetlig, med drag av barnbokens fantasifulla berättande.

Denis Johnsons kortroman ”Tågdrömmar” avslutar topp-10-listan. Trots sitt begränsade omfång lyckas den förmedla en omfattande berättelse om USA:s uppbyggnad genom skildringen av en rallares liv och upplevelser.

Kritikerlistan röstas fram av DN:s tio recensenter och speglar den bredd och det djup som präglar vårens litterära utgivning – från existentiella samtidsskildringar till historiska studier och nytolkningar av religiösa berättelser.