Norstedts-chefen om Mankell-kritiken: ”Tar långsiktigt ansvar för hans verk”

Norstedts beslut att ge ut nya böcker med koppling till Henning Mankells Wallander-universum har väckt starka reaktioner. Förläggaren Dan Israel går nu hårt åt förlaget.

”Nu har Norstedts återigen förlorat sin heder”, skriver han i en kommentar i Dagens Nyheter. Nu svarar Norstedts-chefen Adam Dahlin på kritiken.

Kurt Wallander är en av de mest ikoniska gestalterna i svensk deckarlitteratur. Mankell introducerade honom 1991 i romanen ”Mördare utan ansikte” och följde upp med ytterligare nio romaner under de kommande två decennierna. Böckerna översattes till ett stort antal språk och blev grunden för flera uppmärksammade film- och tv-produktioner, både i Sverige och utomlands. Berättelserna om Wallander bidrog också till att göra Ystad till ett av Nordens mest kända litterära landskap och lockade med tiden en hel del turism till staden.

Mankell avled 2015 efter en tids sjukdom. Hans verk har därefter förvaltats av arvtagarna, och Norstedts har under senare år blivit förlaget bakom flera av hans bästsäljande titlar. När det nu står klart att förlaget planerar nya böcker i Wallander-universumet har debatten om litterära arv och kommersiella intressen blossat upp på nytt.

Dan Israel är en välkänd profil i svensk bokbransch och en av grundarna av Leopard förlag, som Mankell var knuten till. Hans kritik är inte bara en invändning mot enskilda bokplaner, utan handlar i grunden om respekt för en avliden författares verk. Att låta andra författare skriva vidare på Wallander ser han som ett svek mot Mankells konstnärliga integritet. Uttalandet i Dagens Nyheter är därför inte en fristående attack, utan en upptrappning av en kritik han fört fram tidigare.

Norstedts-chefen Adam Dahlin väljer nu att bemöta kritiken. Han menar att förlaget har goda skäl att satsa på fortsatta berättelser i Wallanders värld. Intresset för Mankells skapelse är fortsatt stort, såväl i Sverige som internationellt, och förlaget ser ett tydligt behov av att förvalta och levandegöra detta litteraturarv. Enligt Dahlin sker arbetet i nära dialog med rättighetsinnehavarna, och ambitionen är inte att ersätta Mankell, utan att ge nya läsare en väg in i hans universum.

Frågan om att låta andra författare fortsätta på kända serier är emellertid inte ny. Internationellt har flera stora deckar- och spänningsserier fått nya författare efter att deras skapare avlidit. Stieg Larssons Millennium-serie fortsattes först av David Lagercrantz och därefter av Karin Smirnov. Agatha Christies Hercule Poirot har återuppstått genom Sophie Hannahs böcker, och James Bond har förvaltats vidare av flera olika författare. För förlagen är sådana satsningar ofta en trygg investering. Etablerade varumärken lockar en stor läsekrets redan från start och minskar risken med att lansera helt nya berättelser i en osäker bokmarknad.

För svenska förlag är just deckargenren av särskild betydelse. Kriminallitteratur har länge varit en av landets främsta kulturella exportvaror, och framgångsrika serier som Wallander och Millennium utgör en viktig del av förlagens ekonomi. Att Norstedts vill bygga vidare på ett av de mest kända namnen i genren är därför inte förvånande ur ett affärsperspektiv. Samtidigt visar reaktionen från Dan Israel att sådana beslut inte bara handlar om försäljning. Det handlar också om synen på vad en författares livsverk faktiskt är, och vem som har rätt att förvalta det.

Mankells Wallander var under lång tid en spegel av det svenska samhället. I romanerna ställdes frågor om invandring, integration, våld och välfärdens förfall. Wallander gestaltades som en människa med brister, tvivel och en ofta tung börda av alkohol och ensamhet. Det är just den komplexiteten som gjort honom till mer än en vanlig deckarhjälte. För läsarna handlar Wallander inte bara om spänning, utan om en verklighetsnära skildring av en tid och ett land.

Hur de nya böckerna tas emot blir avgörande för den fortsatta debatten. Kan någon annan författare fånga Mankells ton och djup? Eller kommer projektet att uppfattas som ett sätt att tjäna pengar på ett litterärt arv med lägre kvalitet? Troligtvis kommer åsikterna att gå isär. För en del läsare väger nyfikenheten tyngst; för andra handlar det om principen att en författares värld ska få vara orörd efter döden.

Adam Dahlin och Norstedts har nu valt att stå fast vid satsningen, trots kritiken. Dan Israel har gjort klart att han fortsätter se på projektet som ett brott mot Mankells arv. Kvar står en fråga som engagerar hela bokbranschen: hur ett litterärt arv bäst förvaltas i en tid när kommersiella värden ofta väger tungt. Svaret lär inte bli vare sig enkelt eller en gång för alla.