Vid de svenska auktionshusen just nu råder det ingen tvekan om vad som lockar flest budgivare. Föremål från Svenskt Tenn, den anrika inredningsfirman grundad av Estrid Ericson, toppar listan över de mest eftertraktade objekten. Hack i häl kommer en oväntad utmanare – folkdräkten. Men bakom dessa två tydliga trender döljer sig en bredare marknad av överraskningar som experterna nu uppmärksammar.

Svenskt Tenn har genom decennierna byggt upp ett starkt varumärke med sina tidlösa mönster och en designfilosofi som ofta kopplas till arkitekten Josef Frank. Hans djärva blommor och färgstarka textilier har blivit ikoniska, och inte minst under pandemin ökade intresset för hemmiljöer, vilket drev upp priserna på allt från lampor till mindre accessoarer. På auktionerna är det inte ovanligt att ett enstaka textiltryck eller en skål från 1950-talet går för ett pris som vida överstiger utropspriset. Det handlar inte bara om funktion, utan om en historisk berättelse och en estetik som aldrig riktigt går ur tiden. För samlare i både Sverige och utomlands är objekt från Svenskt Tenn en trygg hamn, eftersom värdet sällan sjunker dramatiskt ens i sämre ekonomiska tider.

Tätt efter kommer folkdräkten, som på kort tid gått från att vara en museal artefakt till ett hett samlarobjekt. Trenden drivs av flera faktorer. Dels har den ökade medvetenheten om hållbarhet gjort att många vill äga plagg med en historia, dels syns en stark våg av lokal identitet och kulturarv i hela Europa. I Sverige har denna rörelse fått extra vind i seglen genom kungliga bröllop och en allmänt ökad synlighet i sociala medier. Äldre, handsydda folkdräkter i gott skick – särskilt de från Dalarna, Jämtland och Skåne – lockar nu både nationella och internationella köpare. Auktionsfirmor berättar att det inte är ovanligt att plagg som tidigare lades undan i garderober nu värderas till femsiffriga belopp, framför allt om de har en dokumenterad historia eller är sydda av en känd hemslöjdsförening.

Marknadens starka fokus på dessa två kategorier säger en hel del om samtidens ekonomiska läge. I tider av inflation och osäkra börser söker sig många till konkreta tillgångar. Till skillnad från aktier eller fonder har fysiska föremål ett inneboende värde som oftast är lättare att förstå. Samtidigt har digitaliseringen av auktionshusen revolutionerat branschen. Budgivning sker numera i realtid över hela världen, vilket ökar konkurrensen och pressar upp slutpriserna på objekt som tidigare endast hittade en lokal köpare.

Bortom Svenskt Tenn och folkdräkterna finns ytterligare uppstickare som experterna just nu tipsar om. Ett exempel är äldre svenskt konstglas från Orrefors och Kosta Boda, särskilt unika verk från 1930- till 1950-talet. Mönster av formgivare som Edvin Öhrström och Vicke Lindstrand har börjat efterfrågas allt mer, inte bara i Norden utan även i Asien och USA. Även specifika typer av äldre silverföremål, som tennstop och mindre bestickset av kända silversmeder, uppvisar en stabil prisutveckling.

En annan oväntad kategori som seglar upp är vintagekameror samt äldre grafiska blad och affischer, vilka lockar en yngre generation av samlare. Dessa objekt har fördelen att de fortfarande kan hittas på loppisar och i dödsbon, vilket skapar en dynamik där kunskap och öga för kvalitet kan ge stor avkastning. Experterna betonar dock vikten av att skilja på mode och tidlöshet – det som är trendigt idag kan bli omodernt imorgon, medan genuint hantverk och unika föremål med historisk förankring i regel behåller sitt värde över tid.

För den som överväger att investera i auktionsobjekt finns det således gott om möjligheter, men det krävs också efterforskning. Att förstå ursprung, kondition och proveniens är avgörande för att göra en bra affär. Stockholm, Göteborg och Malmö är fortsatt de stora marknadsplatserna, men med digitala auktionsplattformar har hela Sverige – och världen – blivit en enda sal. Den aktuella auktionssäsongen visar tydligt att den svenska designskatten och vårt rika kulturarv aldrig har varit mer eftersökt, och trenden ser ut att hålla i sig under lång tid framöver.

Dela.

14 kommentarer

Leave A Reply