SVT gräver efter musikmyten i Älvdalen

I en ny dokumentär från SVT utforskas en ovanlig lokal legend om tusentals nedgrävda dragspel under en parkering i Älvdalen. Dokumentären ”Dragspelsgraven i Älvdalen”, som har premiär på SVT Play den 18 februari och visas på SVT2 den 22 februari, tar tittarna med på en fascinerande resa genom svensk musikhistoria.

Historien om den påstådda dragspelsmasgraven kom till produktionsteamets kännedom genom en oväntad källa. ”Jag fick höra talas om det från Rasmus som växte upp i Ransäter. Han hörde den här historien när han var liten och samlade pantburkar på dragspelsmässan där”, berättar en av de ansvariga bakom dokumentären. ”Han berättade om myten att det kan finnas tusentals nedgrävda dragspel under en parkering i Dalarna. Det går ju inte att inte gilla det, det var oemotståndligt.”

Projektet har också blivit en möjlighet att utforska dragspelens betydande roll i Sveriges kulturarv. Få svenskar idag är medvetna om den omfattande dragspelstillverkning som en gång blomstrade i landet. Sverige var under dragspelens storhetstid en betydande exportör av instrumentet, och svenska dragspel var eftertraktade internationellt för sin höga kvalitet.

”Ett bra dragspel kan bestå av flera tusen delar, de är enormt komplicerade”, förklarar dokumentärskaparen. ”Jag visste inte om det tidigare, men vi hade en jättestor dragspelstillverkning i Sverige och dragspelet var hippt. Det var som den första ravekulturen eller boomboxen.”

Instrumentet som idag ibland betraktas som något gammaldags var faktiskt den tidens ungdomssymbol – ett sätt för unga människor att samlas kring musik och dans. ”Ungdomarna samlade sitt kompisgäng och körde. Det var bra drag, mycket ljud och dans. Dragspelen härifrån var väldigt populära ute i världen”, tillägger dokumentärens skapare.

Mottagandet från lokalbefolkningen i Älvdalen var till en början något svalt. Invånarna, upptagna med sina vardagsliv, visade initialt begränsat intresse för projektet och uttryckte främst oro över störningar i parkeringen, som utgör en central plats i samhället där människor handlar på Ica och sköter sina dagliga ärenden.

”De var först lite ointresserade. Jag trodde att de skulle älska det. Men de var förstås uppe i sina liv och pysslade med sina saker och var mest oroliga för att man skulle gräva upp deras parkering”, beskriver teamet bakom dokumentären. ”Den hör till centralplatsen där folk går på Ica och har vardag. De bor ju där av andra anledningar än den vi var där för.”

Trots den trevande starten utvecklades projektet dock i en positiv riktning. Med tiden växte engagemanget hos lokalbefolkningen, och dokumentärteamet upplevde att stämningen vände. ”Men sedan vände det, så det blev ett väldigt roligt projekt det här. Jag hoppas att det är lika roligt att titta på det”, säger dokumentärskaparen.

Denna historia belyser ett intressant kapitel i Sveriges musikhistoria. Dragspelet var under 1900-talets första hälft ett av de mest populära instrumenten i landet, och flera svenska tillverkare, som Hagström och Albin Hagström, gjorde sig namn både nationellt och internationellt. Instrumentet spelade en central roll inom både folkmusiken och dansbandsscenen.

Idag kan ett äldre dragspel ha både kulturhistoriskt och ekonomiskt värde, beroende på tillstånd, tillverkare och ålder. Dock är marknaden för dessa instrument begränsad jämfört med guldåldern. ”Nu kan du få ett bra begagnat dragspel för en överkomlig summa, men de kräver väldigt mycket tid och arbete”, förklarar dokumentärteamet.

”Dragspelsgraven i Älvdalen” lovar att bli en intressant dokumentär som kombinerar lokalhistoria, musikkultur och spänningen i jakten på en mytomspunnen skatt. Den unika berättelsen om dessa potentiellt nedgrävda instrument ger också en inblick i ett tidigare kulturellt fenomen som format Sveriges musikhistoria.