En gummikula i huvudet utlöser fransk poliskris

Polisens internutredningar i fokus i ny fransk samhällsskildring

I efterdyningarna av de uppmärksammade Gula västarna-protesterna i Frankrike 2018 utspelar sig regissören Dominik Molls nya dramathriller ”Interna utredningar: Fall 137”. Filmen följer den samvetsgranna polisen Stéphanie, spelad av Léa Drucker, i hennes arbete som internutredare vid franska polisens tillsynsmyndighet IGPN (Inspection générale de la police nationale).

Protesterna, som ursprungligen utlöstes av president Emmanuel Macrons planerade höjningar av drivmedelsskatten, utvecklades till våldsamma konfrontationer där polis och demonstranter drabbade samman. I denna spända samhällskontext får Stéphanie i uppdrag att utreda ett särskilt känsligt fall – en ung man som träffats i huvudet av en gummikula avfyrad av polis under demonstrationerna.

Stéphanies noggrannhet och empatiska förhållningssätt till brottsoffer gör henne inte populär inom den egna kåren. Filmen belyser på ett träffande sätt hur hon slits mellan lojaliteten mot sina kollegor och sitt uppdrag att tjäna allmänheten.

Filmen utgör en tydlig fortsättning på Molls senaste inriktning mot mer samhällsrealistiska berättelser. Efter att tidigare ha etablerat sig som filmskapare i gränslandet mellan drama och skräck med filmer som ”Harry. En vän som vill dig väl” (2000) och ”Lemming” (2005), har han nu tagit en annan riktning. Hans förra film ”Natten till den 12:e” (2023), som byggde på ett verkligt mordfall, fokuserade på sexistisk jargong inom poliskåren, medan ”Interna utredningar: Fall 137” sätter strålkastaren på byråkrati och tystnadskultur.

Filmens berättelse drivs framåt av Stéphanies metodiska arbete för att samla bevis. Hon kallar in vittnen till förhör och granskar material från övervakningskameror. En central aspekt i filmen är det låga förtroende för rättsväsendet som finns hos många medborgare, särskilt i utsatta förorter och eftersatta samhällen som Saint-Dizier, där den skadade pojken och hans familj bor. I en biroll ser vi Guslagie Malanda, känd från det uppmärksammade rättegångsdramat ”Saint Omer”.

Stilistiskt är filmen avskalad med inslag som för tankarna till dokumentärt berättande. Stillbilder och mobilfilmer från demonstrationer varvas med Stéphanies inre monolog, ackompanjerad av musik och dubbelexponeringar som kan påminna om 1960-talets franska nya vågen. Denna stilistiska blandning ger dock enligt vissa kritiker ett splittrat intryck.

En central aspekt i filmen är användningen av så kallade LBD-vapen (Lanceur de balle de défense), som blev kontroversiella efter att ha orsakat allvarliga skador på flera demonstranter under de verkliga protesterna. Denna faktiska bakgrund ger filmen tyngd som ett tidsdokument över en turbulent period i Frankrikes moderna historia.

Det moraliska dilemmat som Stéphanie ställs inför – konflikten mellan lojalitet mot kollegor och ansvar gentemot medborgarna – förblir dock främst en intellektuell konflikt snarare än en emotionellt engagerande sådan. Filmen lyckas aldrig riktigt få tittaren att känna konflikten på djupet, trots det angelägna ämnet.

”Interna utredningar: Fall 137” ansluter sig till en rad franska filmer som de senaste åren granskat polisväsendet ur olika vinklar, såsom ”Polis” (2011), ”Les Misérables” (2019) och ”Bac Nord” (2020). Den ger en inblick i ett Frankrike präglat av sociala spänningar och ett rättssamhälle där tilliten mellan medborgare och myndigheter sätts på prov.

För den som är intresserad av samtida fransk samhällsskildring och polisiära dilemman erbjuder Molls senaste verk en tankeväckande om än något distanserad inblick i ett komplext ämne.