Förlagsbranschen om AI-översättningar: ”Alla gör det”

I dag firar Sverige Litteraturens dag, ett arrangemang som för femte året i rad organiserades av Författarförbundet. På Dramatens lilla scen samlades litterära profiler för att diskutera viktiga frågor om litteraturens nutid och framtid i Sverige.

Samtalen kretsade kring flera aktuella ämnen – ljudbokens ekonomiska villkor, bibliotekens utmaningar och det kulturpolitiska läget. Men en fråga som särskilt dominerade diskussionerna var den artificiella intelligensens roll i litteraturen.

Svenska Förläggareföreningens nyligen publicerade Bokbarometer visade att endast tre procent av de tillfrågade hade en positiv inställning till AI-skrivna böcker. Men gränsdragningen för vad som faktiskt är AI-skapat är inte helt okomplicerad, menar Richard Herold, ordförande i föreningen och förläggare på Natur & Kultur.

”Jag tror att författare redan i dag använder AI och att det kommer att öka. Inte genom att be den skriva en komplett bok, utan snarare som ett bollplank under arbetsprocessen,” förklarar Herold.

Han har hört författare som öppet berättar om hur de använt AI-verktyg både för research och för att bygga storylines. Det viktigaste är enligt Herold att användningen är transparent, även om han medger att detta blir allt svårare att säkerställa när tekniken blir mer integrerad i olika verktyg.

”Ur upphovsrättssynpunkt är det helt centralt att det finns en mänsklig författare bakom de böcker vi ger ut,” betonar han.

I USA har författarorganisationen Authors Guild lanserat en särskild märkning, ”Human Authored”, för att framhäva verk som inte nyttjat artificiell intelligens (utöver som hjälp med stavning eller research). Herold är dock skeptisk till hur detta skulle fungera i praktiken, eftersom AI i allt högre grad blir en integrerad del av skrivverktyg.

”Däremot tror jag att det kommer att dyka upp förlag som profilerar sig med att de inte använder AI. Det finns en marknad för förlag som är tydliga med hur de arbetar med dessa frågor, åtminstone så länge läsarna inte efterfrågar AI i litteraturen.”

Medan AI-skapad originaltext fortfarande är i ett tidigt stadium, har AI redan fått ett omfattande genomslag inom översättningsbranschen. Daniel Gustafsson, översättare och författare, berättar att många översättare överväger att lämna yrket på grund av minskade inkomstmöjligheter.

”Det är främst genrelitteratur som översätts med AI idag. Och många som tidigare översatte sådan litteratur får nu istället redigera AI-översättningar för mycket lägre ersättning,” säger han.

Ett stort problem är också att uppdrag som tidigare fungerade som inkörsport för nya översättare nu försvinner. Därtill översätts generellt färre böcker till svenska, vilket Författarförbundets ordförande Anja Gatu pekar ut som ett större hot mot yrkeskåren än själva AI-tekniken.

”50 procent av våra översättarmedlemmar har uppgett att de tappat uppdrag under det senaste året,” berättar Gatu med hänvisning till en preliminär enkätundersökning. ”Den främsta orsaken verkar vara att det ges ut färre översatta böcker överlag.”

Från Dramatens scen konstaterade Norstedts förlagschef Håkan Bravinger att översatta böcker har gått från att utgöra 60 procent till endast 15 procent av bokmarknaden. Översättningar från engelska minskar när svenskar istället läser på originalspråket. Dessutom sjunker de tryckta upplagorna – som ger förlagen bäst marginaler – medan strömningsmarknaden växer.

”När inkomsterna per titel minskar blir de översatta titlarna ännu dyrare för förlagen, vilket gör dem mindre riskbenägna,” förklarar Gatu, som är kritisk till modellen med AI-översättning följt av mänsklig redigering.

”Alla som har åtagit sig den här typen av redigeringsuppdrag säger att det ändå krävs en enormt stor mänsklig insats. När jag själv har läst ungdomsböcker översatta med hjälp av AI märker jag att det hela tiden tar emot. Språkkänslan finns liksom inte där, även efter många timmars mänsklig redigering.”

Kristoffer Lind från förlaget Lind & Co berättar att de använder företaget Nuanxed för vissa översättningar, där språkmodellen DeepL gör grundjobbet som sedan redigeras av översättare och korrekturläsare.

”Vi sparar väldigt mycket tid, men förvånansvärt lite pengar,” medger han. Lind betonar dock att långt ifrån alla texter lämpar sig för AI-översättning: ”För texter som ställer högre krav på språk och stil är inte AI ett bra alternativ. En mänsklig översättare är nästan alltid bättre.”

Det finns tydliga skiljelinjer inom förlagsbranschen. Medan AI-översättningar förekommer inom Bonnierförlagen, avstår prestigeförlaget Albert Bonniers förlag helt från tekniken.

”Det känns inte aktuellt för oss i nuläget. Vi är ett förlag där hantverket står i centrum och jag tänker att det under en överskådlig framtid kommer att förbli så,” säger Johanna Haegerström, ansvarig för utländsk skönlitteratur på förlaget.

Litteraturens dag speglade därmed ett av de mest brännande samtalsämnena i dagens litterära landskap – hur branschen ska förhålla sig till AI-tekniken som både utmanar och omformar litteraturens skapande- och distributionsprocesser.