Förtrollande när smådjur tar publiken till en hemlig skogsglänta

Det blir en förtrollande halvtimme för de yngsta teaterbesökarna när en groda, en ekorre och en fluga tar dem med till en glänta i skogen. Föreställningen bygger på Elsa Beskows klassiska bilderbok ”Tomtebobarnen” och har blivit en inkörsport till scenkonst för många små barn. Men mitt i sagostunden växer frågan fram: varför heter den egentligen ”Tomtebobarnen”?

Elsa Beskow, som levde 1874–1953, räknas som en av Sveriges viktigaste barnboksförfattare. Hennes bilderböcker med romantiska skogsmiljöer och övernaturliga väsen har älskats i generationer. ”Tomtebobarnen” utkom första gången 1910 och handlar om sex barn som bor med sina föräldrar i ett litet tomtebo mitt i skogen. De lever i nära kontakt med naturen, plockar bär och svamp och leker med djuren runtomkring. Grodan, ekorren och flugan är några av de djur som spelar en viktig roll i berättelsen. Sedan dess har boken översatts till ett flertal språk och blivit en av de mest älskade svenska barnböckerna utomlands. Tillsammans med verk som ”Puttes äventyr i blåbärsskogen” och ”Hattstugan” har den etablerat Beskow som en central gestalt inom den svenska bilderbokstraditionen.

Titeln kan vara gåtfull för den som inte känner till boken sedan tidigare. ”Tomtebo” är helt enkelt ett hem för tomtar, och ”tomtebobarnen” är barnen som bor där. I föreställningen är det djuren som lotsar publiken genom gläntan, men handlingen kretsar kring barnens vardag och deras upptäcktsfärder i skogen. Det är en värld där djur kan tala och där varje liten detalj i naturen kan bli ett äventyr.

Den omkring trettio minuter långa pjäsen är medvetet anpassad för de allra yngsta. Korta scener, tydliga karaktärer och mycket musik gör att även små barn kan hålla fokus. För många är detta första mötet med teater, och då är det viktigt att upplevelsen inte blir för lång eller för abstrakt. Att låta djuren leda publiken skapar en trygg och inbjudande atmosfär, där barnen kan känna igen sig i både karaktärer och miljö. Föreställningen har tagits emot väl av både publik och recensenter, som lyfter fram det nära och sinnliga tilltalet. För många teaterhus är satsningen på de yngsta en växande del av verksamheten, inte minst som ett sätt att bygga en framtida publik.

Att adaptera klassiska bilderböcker för scen har blivit en allt vanligare trend inom barnteatern. En anledning är att böckerna redan har en trogen publik bland föräldrar, vilket ger en gemensam berättelse att uppskatta tillsammans. Samtidigt utmanar det teatergrupperna att förnya och levandegöra ett välkänt material. Klassiska bilderböcker innebär också en trygghet för producenterna, eftersom de på förhand bär på en inbyggd publik. Det är en mindre riskabel satsning att sätta upp en berättelse som generationer känner igen än att ta fram helt ny dramatik för små barn. För svensk del har Elsa Beskows verk en särställning – inte minst ”Tomtebobarnen”, som genom åren har satts upp i olika former, från sagostunder till dockteater och musikföreställningar. Den variationen visar på verkets tidlöshet och dess förmåga att nå nya publiker.

I en tid då klimatfrågor och naturnärhet står högt på agendan får Beskows skildring av ett liv i samklang med årstiderna ny aktualitet. Föreställningen blir därmed mer än bara underhållning: den påminner om värdet av att vistas utomhus och att lägga märke till de små tingen. Förskolor och familjer har under senare år i allt högre grad sökt sig till kulturaktiviteter som kombinerar estetik med naturupplevelser. Föreställningar som ”Tomtebobarnen” kan fungera som en bro mellan dessa intressen. Kanske är det också därför som både barn och vuxna dras till gläntan – för att en stund få vara mitt i den magi som skogen kan erbjuda.

Så när frågan väl kommer från ett barn – varför heter det ”Tomtebobarnen”? – finns svaret i den berättelse Elsa Beskow förmedlade för över hundra år sedan. Det handlar om barnen i tomteboet, men också om något större: längtan efter en värld där djur talar, skogen är full av hemligheter och de yngsta får vara hjältar i sitt eget äventyr. För den lilla publiken i gläntan är det just det som räknas.