Mikael Yvesand tilldelas Radions romanpris med dubbellivet som kreativ tillgång

Sveriges Radios romanpris har i år tilldelats författaren Mikael Yvesand för hans bok ”Våran pojke”. Lyssnarjuryn motiverar sitt val med att boken är en berättelse om en pojke ”fast i ’livets håltimme'” och lyfter fram det unika språket präglat av ”humor, empati och djup”.

Den prisbelönade författaren har dock ett ambivalent förhållande till uppmärksamheten som kommer med framgången.

”Jag brukar försöka tänka att man inte ska bry sig alls om vad folk tycker, men det är svårt att inte känna sig väldigt hedrad. Samtidigt tänker jag att inte ska ni väl ge det här priset till mig”, säger Yvesand i en kommentar till utmärkelsen.

Bland de övriga nominerade till det prestigefyllda litteraturpriset återfanns etablerade namn som Alex Schulman med romanen ”17 juni” och Monika Fagerholm med ”Döda trakten/Kvinnor i revolt” – författare som Yvesand med en humoristisk underton kallar för ”lättviktare”.

Yvesands litterära genombrott kom med debutromanen ”Häng city”, som belönades med Borås Tidnings debutantpris. Hans uppföljare ”Våran pojke” representerar en mörkare och mer experimentell inriktning. Boken, som är inspirerad av det uppmärksammade dubbelmordet i Linköping 2004, har sedan publiceringen nominerats till flera prestigefyllda utmärkelser, däribland Augustpriset – Sveriges mest ansedda litterära pris.

Trots att Yvesand på kort tid har etablerat sig som en av Sveriges mest uppmärksammade samtida författare, värnar han om sin identitet utanför litteraturvärlden. I intervjun, som genomförs via telefon från hans arbetsplats på upphovsrättsorganisationen Stim, betonar han vikten av att behålla sina två parallella identiteter – den som författare och den som ”vanlig knegare”.

”Sitter jag där på ett tråkigt möte kan jag tänka att det här är skit samma, jag är ju författare, en stor och viktig människa. I ett litterärt sammanhang där jag inte känner mig hemma tänker jag att det här är larv, jag är ju en vanlig knegare”, förklarar han.

Detta dubbelliv ger Yvesand en kreativ frihet som många heltidsförfattare kan sakna. Genom att behålla ett ben i vardagslivet och ett i litteraturen kan han inta outsiderns perspektiv i båda världarna och därmed skapa utan att känna sig begränsad av förväntningar från förlag, kritiker eller läsare.

”Skrivandet är inte mitt levebröd, så jag behöver inte ta i beaktande vad jag tror att folk ska gilla. Jag är livrädd för att känna att jag har försökt göra om det som blev bra. Det känns bara billigt, genant och patetiskt”, säger han.

Denna inställning har skapat en särpräglad röst i den svenska samtidslitteraturen, där Yvesand framträder som en författare som vågar experimentera och utforska mörkare teman utan att kompromissa med sitt konstnärliga uttryck.

I höst kommer den tredje och avslutande delen i vad Yvesand själv beskriver som en trilogi. Med sitt karakteristiska rättframma sätt kommenterar han den kommande boken: ”Den vet jag att ingen kommer att gilla. Jag har sagt det förut, men nu vet jag definitivt.”

Romanpriset från Sveriges Radio bekräftar Yvesands position som en betydelsefull röst i svensk samtidslitteratur. Hans förmåga att kombinera humor med allvarliga teman och skapa ett unikt litterärt språk har uppenbarligen resonerat med både lyssnarjuryn och en bredare publik. Det återstår att se om hans dystra förutsägelse om den tredje boken kommer att besannas eller om den, likt hans tidigare verk, kommer att hyllas för sitt originella uttryck och djupa mänskliga insikter.