Nydokumentär om ZTV skildrar 90-talets TV-anarkism
I början av 90-talet skapades ett TV-fenomen som skulle komma att förändra det svenska medielandskapet. Nu berättas historien om ZTV i en ny dokumentärserie på SVT, skapad av en person som själv var en del av revolutionen.
”Redan när jag jobbade där, mellan 1992 och 1999, kände jag att jag fick vara med på en unik resa – som inte kommer att hända igen”, berättar serieskaparen, som beskriver hur Jan Stenbeck investerade stora summor i vad som då upplevdes som ett experimentellt medieprojekt utan tydliga gränser.
Det som framträder i dokumentären är bilden av en TV-kanal där kreativiteten fick flöda fritt. Enligt upphovsmannen var resultatet blandat, men vissa program utvecklades till något extraordinärt. ”Mycket var skit, men vissa program blev väldigt bra”, konstaterar dokumentärskaparen, som under arbetet drivits av ambitionen att förklara ZTV-fenomenet både för sin egen generation och för nya tittare.
När produktionsteamet grävde i arkivmaterialet upptäcktes aspekter som överraskade även dem som varit en del av kanalen. ”Det var väldigt mycket sprit i bild och alla dricker och röker hela tiden. Det var okej att supa i tv”, förklarar serieskaparen. Som exempel nämns hur dåvarande Ny Demokrati-ledaren Ian Wachtmeister satt och drack öl i direktsändning – något som idag framstår som otänkbart.
Dokumentären belyser också det faktum att ZTV existerade i en tid före internet och sociala medier, vilket skapade ett unikt utrymme för kontroversiellt innehåll utan risk för omedelbar massreaktion från publiken. Ett talande exempel är Peter Siepens program där han spådde gäster med tarotkort som i själva verket visade pornografiska bilder. Bland de som utsattes för detta var den då unga programledaren Alice Bah.
”Med 2023-filtret är det svårt att förstå hur det ens kunde sändas. Men internet hade ju inte kommit, och det gick att göra galna saker utan att det blev drev och sociala medier hakade på”, förklarar dokumentärskaparen.
ZTV blev snabbt känt för sina färgstarka programledare som utvecklade personliga stilar och tilltal långt från public service-kanalernas mer formella ton. Men bakom fasaden fanns en mer komplex verklighet. Dokumentärskaparen minns att det inte alltid var en ”superskön vibe” på kanalen.
”Vi var några som ville göra seriösa musikprogram, jag jobbade med PSL och Magnus Broni. Vi höll oss på vår egen flank, men det fanns också ’wannabes’ som sökte uppmärksamhet och gjorde vad som helst för att synas”, säger serieskaparen och tillägger att den senare kategorin sällan blev långvarig på kanalen.
Samtidigt fungerade ZTV som en plantskola för talanger som senare skulle bli stora namn i svensk TV. Ett exempel är David Hellenius, som redan då utmärkte sig: ”Vilket tilltal han har! Han kan vara något för en större kanal”, var tanken som slog många redan då.
Arbetsmiljön på ZTV präglades av hög intensitet och en konstant känsla av utbytbarhet. ”Vi gjorde inget annat än att jobba, och många kände flåset i nacken. Sade man ifrån fick man kanske sparken”, avslöjar serieskaparen.
ZTV representerade en tid då svensk TV genomgick en omfattande transformation, från ett fåtal strikt reglerade kanaler till ett bredare medielandskap där nya format och uttryck tilläts. Kanalen blev på många sätt en symbol för 90-talets experimentlusta och normbrytande attityd inom media.
För många som växte upp under denna period representerade ZTV något nytt och spännande, en motpol till det etablerade. Dokumentärserien blir därmed inte bara en nostalgisk återblick utan även ett kulturhistoriskt dokument över en tid då medielandskapet stöptes om i grunden.
”ZTV. Det stora tv-experimentet” har premiär på SVT Play tisdagen den 21 april.
