Här är fotbollslåtarna som grävt mest guld

Fotbollslåtar har under de senaste åren blivit ett allt mer omtalat fenomen i samband med stora mästerskap. I år har intresset för sånger kopplade till fotboll nått nya höjder, och sannolikt har fler låtar producerats inför detta mästerskap än någonsin tidigare. Det är en trend som speglar fotbollens djupa kulturella förankring i Sverige och musikens roll som en förenande kraft under stora idrottsevenemang.

För att få en bättre förståelse för vilka fotbollslåtar som haft störst genomslag har Stim, den svenska upphovsrättsorganisationen för musikskapare, nu tagit fram en lista över de fotbollslåtar som genererat mest intäkter i Sverige under de senaste tio åren. Listan omfattar både officiella och inofficiella låtar, men samtliga har skrivits för antingen fotbolls-VM eller fotbolls-EM.

Det är GES klassiska låt ”När vi gräver guld i USA” från 1994 som trots sin ålder toppar listan med bred marginal. Låten, som ursprungligen släpptes inför VM i USA, har fått ett rejält lyft i år då mästerskapet återigen spelas på amerikansk mark. Detta sammanträffande har gett låten ett förnyat liv och förklaring till dess ointagliga försprång på intäktslistan. För många svenskar är låten synonymt med fotbollsnostalgi och den svenska fotbollens guldår.

Mer överraskande är att Markoolios ”Mera mål”, en låt som länge varit en läktarfavorit och en av de mest igenkännbara fotbollslåtarna i Sverige, endast hamnar på en åttondeplats. Trots sin popularitet på arenor och bland supportrar har låten alltså inte genererat lika stora intäkter som många andra på listan.

I stället är det några av Sveriges största och mest framgångsrika artister som dominerar topplaceringarna. Hov1, som är en av landets mest lyssnade artister under senare år, har sin fotbollslåt ”Blå” på en stabil andraplats. Låten har dragit nytta av gruppens enorma popularitet och breda räckvidd över olika medieplattformar.

På fjärde plats hittar vi Molly Sandén med ”Vi:et i vinsten”, en låt som lyckats kombinera fotbollskänsla med hög produktionskvalitet. Sandén, som är en etablerad artist med ett starkt varumärke, har kunnat utnyttja sin position för att nå ut brett med sin fotbollslåt.

Samir & Viktor tillsammans med Anis Don Demina tar bronspositionen med ”Put your hands up för Sverige”, medan Miss Li med ”Våran sång” säkrar femteplatsen. Båda dessa låtar representerar olika stilar och uttryck inom fotbollsmusikens genre, från uptempo partylåtar till mer känslomässiga hymner.

Det är värt att notera att listan har sammanställts utifrån ett flertal olika källor som tillsammans ger en heltäckande bild av låtarnas kommersiella framgång. Bland dessa källor finns traditionella medier som radio och tv, men också moderna streamingplattformar såsom Spotify, Youtube och Apple Music, samt intäkter från liveframträdanden och konserter. Denna mångfald av källor speglar hur musikbranschen har förändrats under det senaste decenniet, där digitala plattformar numera spelar en minst lika stor roll som traditionella medier.

Anis Don Demina syns på flera platser på listan, både med ”Put your hands up för Sverige” och ”Flaggan i topp” tillsammans med Sami, vilket visar på artistens förmåga att skapa innehåll som resonerar med fotbollspubliken. Markoolio, som ofta förknippas med fotbollslåtar, har två låtar på listan, förutom ”Mera mål” även ”In med bollen” på tiondeplats.

På sjundeplats finns Pidde P med Landslagsbarnen och låten ”Vi ska skicka våra grymma pappor till Moskva”, skriven inför VM i Ryssland 2018. På niondeplats hittar vi ”Vi sjunger” av De Vet Du, en låt som också bidragit till den rika floran av fotbollsmusik i Sverige.

Fotbollslåtarnas popularitet säger något om den svenska fotbollskulturens särart, där musik och supporterkultur går hand i hand. De fungerar både som identitetsmarkörer och som sätt att skapa gemenskap kring landslaget. Att så många etablerade artister väljer att ge sig in i genren visar också på dess kommersiella potential och kulturella betydelse.