Hélène Cixous tilldelas Bermanpriset: ”Böcker är vår gemensamma superkraft”

Den feministiska filosofen Hélène Cixous tilldelas Bermanpriset

Den ikoniska franska filosofen och författaren Hélène Cixous har tilldelats det svenska Bermanpriset för sin självbiografiska bok ”Från Osnabrücks station till Jerusalem”, som utkom på svenska 2021 i översättning av Sara Gordan och Kerstin Munck på förlaget Modernista.

– Bien sûr, jag är hemma i Paris, men genom språket och litteraturen är jag lite överallt, säger Cixous skrattande när hon nås på mobiltelefon.

Den 88-åriga författaren uttrycker tacksamhet över utmärkelsen och berättar om sin kärlek till svensk litteratur, trots att hon numera är för gammal för att resa.

– I tanken är jag till exempel gärna i Sverige. Jag älskar Selma Lagerlöf, som jag läst ända sedan jag var liten. Ett otroligt rikt författarskap som fångar in så många olika sätt att vara människa. Jag har också en stor passion för Torgny Lindgrens böcker. Jag hade så gärna velat träffa honom när jag var i Sverige sist men hann aldrig innan han dog, berättar Cixous.

Cixous är en centralgestalt inom den poststrukturalistiska feminismen och blev världskänd för sin banbrytande essä ”Medusas skratt” från 1975, där hon utvecklade begreppet écriture féminine – kvinnligt, kroppsligt skrivande. Utöver sitt teoretiska arbete har hon också varit husdramatiker vid det prestigefyllda Théâtre de Soleil i Paris. Genom sina välbesökta lördagsseminarier vid ett parisiskt universitet har hon inspirerat generationer av studenter och läsare.

I Cixous omfattande författarskap återkommer ofta teman kring minnen, exil och drömmar. I den prisbelönta boken ”Från Osnabrücks station till Jerusalem” skriver hon om sin familjs smärtsamma historia under Förintelsen. Berättelsen kretsar kring hennes mammas födelseplats, den tyska staden Osnabrück, historiskt känd för den westfaliska freden.

Bermanjuryns motivering lyfter fram hur Cixous ”skapat en poetisk memoar som genom fyra generationers vittnesmål utforskar tomrummet efter de fördrivna, kartlägger det frånvarande och ger röst åt de tystade”.

– Jag skulle säga att jag skrev boken för att minnas min mor Ève, en beundransvärd kvinna och kämpe som genomlevde och överlevde två tyska världskrig, förklarar Cixous.

Hon beskriver sin mor som en kvinna som flydde undan nazismen till Algeriet men aldrig gav upp sitt kall som barnmorska. Trots att modern bevittnade historiska grymheter förlorade hon aldrig tron på mänskligheten, enligt dottern.

– Jag har alltid levt med den här historien, med hennes minnen. Hon pratade ofta om Osnabrück, om sin hemstad som blev ”Hitlerifierad” över en natt. Få judar överlevde där och hon ville aldrig återvända, ens när hon blev inbjuden. Jag fick göra den resan åt henne, även rent geografiskt.

Cixous uppväxt i Algeriet under kolonialtiden har också präglat hennes författarskap.

– Det var ett förtrollande vackert land men som politiskt sett var fruktansvärt, präglat av våld, rasism och förödmjukelser av den arabiska befolkningen, berättar hon.

Bermanpriset, som instiftades för sex år sedan, syftar till att belöna författare som verkar i den judiska traditionens anda. När Cixous tillfrågas om hur hon tolkar detta svarar hon:

– Det är en ganska svår fråga att svara på. Jag ser mig kanske främst som en medborgare i litteraturens värld, men min upplevelse av judisk identitet är att det är en rik och väldigt komplex erfarenhet som aldrig riktigt lämnar en ifred. Särskilt kanske inte just nu med allt det våld och alla de grymheter som utspelar sig i världen.

På frågan om vilket arv hon vill lämna till samtidens unga feminister svarar Cixous att hon inte ser tiden som en hierarki:

– Det som jag har levt, skrivit och undervisat om är ju något som fortfarande pågår. Nutiden är både det förflutna och framtiden på samma gång. Det viktigaste är att komma ihåg att vi människor har en enda gemensam superkraft, och det är språket och litteraturen. Vi får aldrig glömma att läsa.

Trots sin höga ålder fortsätter Cixous att skriva och avslöjar att hennes kommande verk ska handla om ”katter – och tårar”.

Tidigare mottagare av Bermanpriset inkluderar David Grossman, Péter Nádas, Maria Stepanova och Eduardo Halfon. Årets prissumma på en miljon kronor kommer att överlämnas till Hélène Cixous vid en ceremoni i oktober 2026.