Jan Eklund: 10 fackböcker att se fram emot i höst

Höstens bokutgivning bjuder på en bred blandning av biografier, reportage och essäer. Flera titlar kretsar kring makt, våld och demokrati, medan andra lyfter fram kvinnliga kulturbärare och författarskap som format den svenska offentligheten. Utgivningen sträcker sig från stora etablerade förlag som Natur & Kultur, Norstedts och Albert Bonniers förlag till mindre aktörer som Romanus & Selling och Polaris.

Bland septemberböckerna finns Mary Beards ”På tal om klassiker” (Natur & Kultur). Beard, antikvetare verksam i Cambridge, har länge varit en av de främsta folkbildarna kring antiken. Här diskuterar hon hur det gamla lever vidare i samtiden, utan den dammiga respekt som hon menar dödar klassikerna. Boken kommer efter en sommar då Homeros ”Odysséen” fått förnyad uppmärksamhet, inte minst genom Emily Wilsons hyllade engelska översättning.

Ingrid Carlberg har tidigare skrivit dokumentärt inträngande om både nutid och 1900-talshistoria. I ”Den osynliga ledamoten” (Norstedts) riktar hon blicken mot det sena 1700-talet och Anna Maria Lenngren, en av epokens främsta litterära gestalter. Lenngren publicerade ofta anonymt, men i det litterära Stockholm och i Svenska Akademien var hennes skarpsinne väl känt. Carlberg väntas belysa könsroller, censur och maktordningar i en tid då kvinnligt författarskap var långt ifrån självklart.

Lisa Boda debuterar med reportageboken ”Dom kallar oss kulturtanter” (Romanus & Selling). Hon har rest genom Sverige och träffat kvinnor över femtio, en grupp som utgör en stor del av kulturpubliken men som sällan syns i forskning eller medier. Boda beskriver mötena som roliga och befriande, och boken blir samtidigt ett försvar för den publik som håller kulturlivet igång.

Peter Englunds ”Om att misslyckas” (Natur & Kultur) är en kompakt essäbok om nederlagens historia. Han granskar konstnärliga, politiska och tekniska misslyckanden som skett i offentlighetens ljus, och resonerar kring när det är klokt att ge upp i tid. Vissa fiaskon är mer grandiosa och intressanta än andra, konstaterar han. Boken väcker frågor om risktagande, prestige och priset för att inte erkänna ett misstag.

Petter Lindgren, poet och kritiker, har skrivit den första biografin om Bodil Malmsten. ”En bok om Bodil Malmsten” (Polaris) utkommer tio år efter författarens död. Malmsten hade en ovanlig förmåga att ständigt nå nya läsare, även yngre generationer. Hennes citat återkommer i allt från frågespalter till minnesord, vilket vittnar om ett folkligt genomslag som få lyriska författare uppnår.

Från The New Yorker kommer Patrick Radden Keefe med ”Oligarkens son” (Weyler). Han har tidigare uppmärksammats för ”Säg inget” och ”Smärtans imperium”, och skriver gärna om makt, brott och korruption. Den nya boken utspelar sig i London och kretsar kring den 19-årige Zac, som hittas död i Themsen. Därmed rör han sig in i en värld där internationella oligarker, kapital och våld möts – ett ämne med tydlig koppling till dagens Europa.

Maggie Strömberg och Torbjörn Nilsson, journalistduon på Svenska Dagbladet, har skrivit ”L’amour toujours” (Albert Bonniers förlag). De har tidigare rapporterat om Sveriges väg in i Nato i ”Högt över havet” (2024). Nu tar de sig an Tidöregeringen och den politiska utvecklingen i Sverige under 2020-talet, med flyktingkris, pandemi och kriget i Ukraina som fond. Boken kommer i oktober, inför nästa val, och kan läsas både som ett samtidsreportage och som ett avstamp inför den fortsatta debatten.

Tor Wennerbergs ”Det auktoritära begäret” (Ordfront) handlar om det växande avståndet mellan män och kvinnor i synen på våld, makt och auktoritet. Wennerberg väver samman historia, psykologi och samhällsanalys för att förklara varför pojkar i högre utsträckning lockas av auktoritär högerpolitik och extremt våld. Hans slutsats är att otrygga och utsatta pojkar behöver hjälp snarare än fängelse, och att utbildning och omsorg har avgörande betydelse.

Samar Yazbeks ”Ge er av, annars dör ni” (Ordfront) har underrubriken ”Berättelser från folkmordets Gaza”. Den syriska författaren har under lång tid gett röst åt människor som drabbats av krig i Mellanöstern. I Qatar har hon intervjuat palestinier som skadats svårt men överlevt, både gamla och unga. Många bär på amputationer och svåra trauman. Boken följer hennes tidigare reportage från Syrien, som ”Resa in i tomheten” (2015), och vittnar om ett mycket högt antal civila offer.

Klas Östergren har under flera decennier varit en centralgestalt i svensk litteratur. I höst kommer både romanen ”Inkokt ruda” och ”Sju decennier” (Polaris), ett urval av hans journalistik och essäistik. Samlingen påminner om det tidiga urvalet ”Slangbella” från 1983, då han skrev i Expressen och Månadsjournalen. Återkommande motiv lär vara Paris, konst och en robust syn på matlagning.

Sammantaget präglas höstens utgivning av fördjupning och samtidsanalys. Reportage och biografier tar stor plats, men också essäer och personliga urval. Förlagens satsningar tyder på en marknad där läsare söker både kunskap och berättelser om hur samhället formas – från 1700-talets Stockholm till dagens London och Gaza.