Jessica: Vem vill vara ett missat samtal?

De missade samtalen ligger där som tysta spöken i mobilen. De hörs inte, men de finns ändå kvar och tar plats i medvetandet. I ett nytt kåseri i Dagens Nyheter, en av Sveriges största morgontidningar, skildras det obesvarade samtalet som något betydligt mer laddat än ett tekniskt missöde.

Skribenten inleder med en lakonisk fråga: ”Vem vill vara ett missat samtal? Det känns sorgligt att larma och göra sig till om ingen bryr sig.” Snart kommer vändningen. Mobilen är full av samtal som skribenten själv missat att besvara. De beskrivs som ”obehagliga stumma spöken” – de hörs inte, men de finns ändå.

Att ringa tillbaka är inte självklart. Numren går sällan att spåra, och risken är att man hamnar hos en telefonförsäljare som blir glatt överraskad över att kunden själv ringer upp. Skribenten räknar upp en rad avsändare som kan få det att knyta sig i magen: bedragare, kronofogdar, förvaltare, chefer, läsare och grannar. Listan är personlig, men den speglar något allmänt. Mobilen har blivit en inkorg för hela livet – myndigheter, arbete, familj, handel och försäljning ligger sida vid sida.

Just blandningen av allvar och trivialitet gör det missade samtalet så svårt att hantera. Det kan vara ett besked om en bokning, en faktura eller en kallelse. Det kan också vara någon som vill nå fram just nu. Att inte svara kan skapa skuldkänslor. Att svara kan innebära att man dras in i ett samtal man inte bett om.

Kåseriet har också en allvarligare botten. Skribenten berättar om tiden som utbränd, då hon kunde stirra på en pappersbit på golvet i timmar och tänka att hon skulle ta upp den sedan. Återhämtningen märktes först när hon en dag plockade upp en dammtuss utan att tveka. I dag tömmer hon kattskålar, vattnar blommor och ställer in koppar i diskmaskinen – ibland innan kaffet är urdrucket. Otaliga tidningar hamnar i återvinningen olästa, men hemmet är åtminstone undanplockat.

Utbrändhet är inget isolerat problem. Stressrelaterad psykisk ohälsa är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning i Sverige. Inom vården används ofta kognitiv beteendeterapi, KBT, för att behandla både ångest och utmattningssyndrom. En central del är att bryta undvikandebeteenden: att stegvis göra det man skjutit upp i stället för att vänta på att motivationen ska infinna sig.

Det är precis det skribenten försöker göra med sina missade samtal. Hon börjar med ett nummer som legat och skavt i flera dagar. Efter stor vånda ringer hon upp. Det visar sig vara biblioteket som meddelar att hennes bokreservation har kommit. Inget stoff till en skräckhistoria, konstaterar hon. Värre, skriver hon, är att själv vara ett missat samtal – att ha larmat och gjort sig till utan att någon bryr sig.

Bakom det personliga finns en samhällsekonomisk dimension. Oönskade samtal och telefonförsäljning är en bransch som omsätter stora belopp. Samtidigt har operatörer och myndigheter försökt stävja problemen med spärrtjänster och regler. Ändå fortsätter samtalen att nå svenska mobiler. För många innebär varje okänt nummer ett avbrott, en paus i arbetsdagen och ibland en dos oro. Sett över en hel befolkning blir det snabbt en betydande kostnad i form av störd tid och minskad produktivitet.

En ytterligare trend är att traditionella röstsamtal minskar till förmån för meddelandeappar. Telefonen används allt mer för att skicka bilder, filmer och korta meddelanden, medan själva samtalet fått en annan laddning. De samtal som faktiskt kommer in är ofta mer formella eller angelägna. Det gör att ett missat samtal kan väcka starkare reaktioner än ett meddelande. Det är inte längre bara ett samtal, utan en signal om att någon har sökt just mig.

Kåseriet mynnar ut i en önskan om att kartlägga alla missade samtal i samhället, inte minst för att uppskatta kostnaden i form av ångest och improduktivitet. Det är en formulering med glimten i ögat, men den pekar på något verkligt. Små, obesvarade påminnelser kan ta oproportionerligt stor plats i medvetandet. Att ringa tillbaka är sällan så farligt som det känns. Ibland är det bara ett bibliotek som väntar med en bok.