Jenny Westerstrand: Stefan Holms tillskyndare har rätt – män får vara våldsamma

Den forne höjdhoppsstjärnan Stefan Holms överfall på komikern Emil Persson har utlöst en intensiv debatt som tydligt klyver den svenska opinionsbildningen. Händelsen, som ägde rum i samband med Bokmässan, har fått stöd från flera framträdande röster inom den konservativa sfären, medan andra reagerar med bestörtning över både själva attacken och reaktionerna på densamma.

Bakgrunden är ett åtta år gammalt skämt som riktades mot Holm, något som nu fått konsekvenser långt bortom den ursprungliga kontexten. En polisanmälan har upprättats efter det fysiska angreppet, som skedde utanför en hiss på mässområdet i Göteborg.

Bland dem som uttryckt öppet stöd för Holm återfinns Jörgen Fogelklou, gruppledare för Sverigedemokraterna i Göteborg. Han har i debatten framfört att det skulle vara omanligt att polisanmäla angrepp av detta slag. Även författaren och högerdebattören Jens Ganman har engagerat sig genom att publicera en bild med texten ”Je suis Stefan Holm”, en parafras på den ökända solidaritetsyttringen efter terrorattacken mot Charlie Hebdo 2015.

Detta stöd från inflytelserika röster har fått forskare och debattörer att fråga sig vad det säger om samtidens syn på våld, maskulinitet och politik. En av dem som analyserat händelseförloppet är en våldsforskare som i en kommentar konstaterar att reaktionerna belyser en djupare problematik i hur det svenska samhället hanterar frågor om kön och våld.

Forskaren framhåller att svensk politik under flera decennier behandlat våld som en könsneutral företeelse, där individens utsatthet står i fokus snarare än strukturella mönster. Detta trots att statistiken entydigt visar att män står för den absoluta majoriteten av våldsutövningen, och att kvinnor i nära relationer är den mest utsatta gruppen.

Paradoxalt nog är det nu röster från höger som lyfter fram könsperspektivet, men med en helt annan slutsats än den som brukar framföras inom jämställdhetsrörelsen. Budskapet är att män förväntas tåla viss fysisk aggression, en hållning som våldsforskaren menar riskerar att förstärka destruktiva maskulinitetsnormer snarare än att problematisera dem.

Den framväxande manosfären, en samling digitala gemenskaper med konservativa mansideal, har enligt flera bedömare fått ökat inflytande i den offentliga debatten. Dessa miljöer erbjuder en identifikation med manlig våldsutövning som sällan möts av en djupare samhällsanalys, vilket skapar ett utrymme för att normalisera aggressiva beteenden.

Kritiker menar att den könsneutrala våldspolitiken har undergrävt möjligheten att effektivt adressera mäns våldsutövning. Genom att inte erkänna våldets könade karaktär förlorar samhället verktyg för att både förebygga och bemöta det, menar forskaren som ser händelsen med Holm som ett tydligt exempel på vart detta kan leda.

Debatten har också väckt frågor om yttrandefrihetens gränser och hur historiska kränkningar bör hanteras. Medan vissa menar att Perssons skämt från åtta år tillbaka inte borde ha fått passera utan konsekvenser, framhåller andra att fysiskt våld aldrig kan vara en legitim respons på verbala angrepp, oavsett hur sårande de upplevs.

Händelsen har blivit en symbolfråga som sträcker sig långt bortom de inblandade personerna. Den har aktualiserat en bredare diskussion om hur det svenska samhället ser på våld, vilka handlingar som tolereras och hur normer kring manlighet formas och reproduceras i samtiden. Frågan är nu om debatten kan leda till en mer nyanserad förståelse av våldets mekanismer, eller om den kommer att cementera de motsättningar som redan är tydliga i reaktionerna på attacken.