Jens Littorin: Diskusdrottningen Vanessa Kamga vet hur det är att tappa tron på sig själv

Vanessa Kamgas sommarprat har väckt stor uppmärksamhet, och inte bara för de idrottsliga framgångarna. I årets Sommar i P1 berättar den 26-åriga diskuskastaren om en resa som präglats av både motgångar och triumfer – från en främlingsfientlig kommentar i ett omklädningsrum till OS-final och svenskt rekord.

Bakom framgångarna finns en familjehistoria som sträcker sig över två kontinenter. Kamgas pappa Elie lämnade Kamerun för att utbilda sig till psykoterapeut i Paris, innan han hamnade i västerbottniska Vilhelmina. Där mötte han en dag Toinie Rönnholm på gatan – båda vände sig om, och kärleken var ett faktum. Paret har sedan dess ägnat mycket tid åt hjälparbete i Kamerun, ett engagemang som gått i arv till dottern.

Det är just denna bakgrund som ger djup åt Kamgas eget projekt, Kamga Power. Även om projektet bär hennes namn handlar det enligt Kamga själv mindre om fysisk styrka och mer om att ge tjejer självförtroende och gemenskap. Ett tackbrev som hon läser upp i programmet blir ett rörande bevis på betydelsen av hennes arbete: en tjej med autism, ätstörningar och psykisk ohälsa deltog i Kamgas första öppna träning i Uppsala och återfick därigenom självkänslan.

Kamgas egen idrottsliga bana har långt ifrån varit spikrak. Som ung fick hon höra en främlingsfientlig kommentar i ett omklädningsrum, något som fick henne att sluta med tennis. På basketgymnasiet drabbades hon av prestationsångest och beskriver hur ”huvudet kändes fullt av sten”. När hon som 16-åring hittade friidrotten och glädjen i att kasta diskus, hotade reglerna kring hur man ”ska” träna att ta död på den glädjen. Först efter ett tränarbyte, där idrottarens välmående sattes i centrum, återfann hon lyckan.

Den resan har lett henne till en position som en av världens främsta diskuskastare, med OS-final och svenskt rekord på meritlistan. Men hennes framgångar stannar inte vid diskusringen. Kamga är numera även svensk rekordhållare i tyngdlyftning, en bedrift som understryker hennes mångsidighet som idrottare.

I programmet lyfter Kamga en fråga som engagerar många inom idrottsrörelsen: varför tjejer slutar idrotta i tonåren. Hon pekar på strukturella, sociala och fysiska trösklar som bidrar till utslagningen, och riktar skarp kritik mot den ”smalhets” som influerare och träningsrådgivare sprider i sociala medier. Enligt henne handlar det om en ohälsosam kroppsideal som motverkar den gemenskap och styrka som idrotten borde erbjuda.

”Det handlar om att utmana den jag var i går”, säger Kamga i programmet, ett uttalande som fångar hennes grundfilosofi som idrottare och förebild.

Även om budskapet är starkt finns vissa invändningar mot programmets form. Musiken beskrivs som monoton, och man önskar att Kamga talat långsammare och mindre bundet till manus. Det är en kritik som dock inte förminskar det centrala i hennes berättelse – en berättelse om en idrottare som vägrar låta sig definieras av motgångar, och som använder sin plattform för att lyfta andra.

Vanessa Kamga har blivit en symbol för det moderna Sverige: en idrottare med rötter i Kamerun, uppvuxen i Västerbotten, som nu inspirerar unga människor över hela landet. Hennes sommarprat är inte bara en personlig berättelse, utan också en påminnelse om idrottens potential att skapa sammanhang och självkänsla – särskilt för dem som behöver det mest.

Med OS-framgångar, svenska rekord och ett växande socialt engagemang lär Vanessa Kamgas namn dyka upp i fler sammanhang framöver. Frågan är inte om hon kommer att fortsätta inspirera, utan snarare hur långt hennes inflytande kan sträcka sig.