Carl Cederström om kontorsliv: ”Kvinnor sålde sex för att ha råd att jobba på kontor”

Kontorets historia är en historia om makt, skvaller och misslyckade reformer – nu berättad av professorn som drömt om arbetsplatser i fem år

I den nya boken Kontoret – en historia om arbetsplatserna som formade Sverige kartlägger Carl Cederström, professor i företagsekonomi, hur den svenska kontorskulturen vuxit fram. Genom intervjuer och arkivforskning visar han att många av dagens företeelser – från distansarbete till öppna landskap – har djupa rötter i historien.

Från slottsflygel till statlig byråkrati

Kontorets svenska ursprung går tillbaka till 1600-talet och Tre Kronor, där den nyinrättade statsförvaltningen höll till. I en av slottets flyglar arbetade uppskattningsvis ett hundratal personer – och det var där som arbetstider infördes för första gången. Formuleringen var minst sagt rigorös: personalen skulle vara på plats ”oavsett om det finns något att göra eller inte”. En princip som, enligt Cederström, fortfarande präglar många arbetsplatser.

Kulturpersonligheter i korridorerna

En överraskande upptäckt i forskningen var att flera av Sveriges främsta kulturpersonligheter tillbringade dagarna på kontor. Carl Michael Bellman arbetade på Riksbanken – men var enligt Cederström ”hopplöst dålig” och fick slutligen sparken. Även Erik Johan Stagnelius och Carl Jonas Love Almqvist var anställda inom ämbetsverken, medan deras chef, Nils von Rosenstein, gjorde sig känd som Svenska Akademiens längst sittande ständiga sekreterare.

Kvinnornas väg in – och utmaningarna

Kvinnor började i liten skala arbeta på kontor redan på 1850-talet, men lönerna var så låga att en del tvingades prostituera sig för att få ekonomin att gå ihop. Det stora genomslaget kom först på 1970- och 80-talen, då kvinnor i allt högre grad tog plats i offentlig sektor. Inom näringslivet var de dock få, särskilt på ledande positioner. Olof Palme uppmärksammades för att ha tagit in fler kvinnor i regeringen, men det var först under 1990-talets nedskärningar som den offentliga sektorn drabbades hårt – och då slog det mot just de kvinnodominerade yrkena.

Skandalen som blev startskottet för firmafesten

År 1768 hölls vad som tros vara den första omtalade firmafesten i Sverige – ”Expeditionsbalen”. Den hölls i hemlighet i slottets nya kontorslokaler, och kvinnorna som närvarade visade sig vara prostituerade. Skandalen blev total, och en av deltagarna skrev långt senare en essä där han avslöjade att han fått en könssjukdom. Den så kallade horbalen blev därmed en omedveten startpunkt för en lång tradition av arbetsplatsfester – med allt från glädje till pinsamma avslöjanden.

Personliga erfarenheter: bäst och sämst

Cederström, som själv forskat om kontor i flera år, erkänner att han alltid trivts bäst hemma. Där kan han sova middag och skriva ostört. Kontoret är för honom främst en plats för undervisning och möten – ”ibland skämtar jag om att jag inte kan vara där för att jag har för mycket jobb”, säger han.

Det sämsta kontor han upplevt ligger i Cardiff. Det var deprimerande, med ständigt regn, utsikt över en järnväg och skakningar när tågen passerade. Omgivningen beskrev han som ”en postapokalyptisk soptipp” med kringströvande rävar och själlösa nybyggen.

Moderna kontor – och tomheten i det spektakulära

Ett annat exempel är Spotifys kontor i New York, som ligger i en nästan 300 meter hög skyskrapa. Där finns juicebar, exklusiva kaffebarer och allt är gratis – ändå är lokalen ofta tom. Cederström påpekar att företaget ville skapa en känsla av medlemsklubb, inspirerad av koncept som Soho House. Trenden att utforma kontor som något annat än kontor har funnits sedan slutet av 1990-talet, men den tycks inte övertyga alla anställda.

Det hatade öppna landskapet – en historia av misslyckanden

Hatet mot öppna kontorslandskap är inget nytt. Redan på 1910-talet rev man väggar för att skapa stora arbetssalar, som snart kallades ”trälhav”. Kritiken blev så massiv att man återinförde smårum. På 1960-talet kom den tyska trenden med kontorslandskap till Sverige, där den marknadsfördes som en gåva till den frihetsälskande människan – med hänvisning till öppna ängar. Men även då visade det sig att de flesta stördes av bristen på avskildhet.

En bok som väcker frågor

Cederström har under arbetet med boken drömt om kontor varje natt i fem år. ”Det ska bli skönt att drömma om något annat”, säger han med ett leende. Hans bok ger en påminnelse om att kontorets historia är fylld av paradoxer – och att frågan om hur vi ska organisera vårt arbete är lika aktuell i dag som för 400 år sedan.