Johannes Klenell: Hur svårt kan det vara att krossa Jens Liljestrand i ”Mario kart”?

Bokmässan i Göteborg, en av Nordens mest etablerade litterära institutioner, försöker hitta nya vägar framåt i en tid då läsandet inte längre är självklart. I höstens program finns en litteraturdebatt som kombineras med en duell i Nintendo. Arrangörerna beskriver satsningen som en ”prestigelös grej”. Men frågan har redan väckts: har Bokmässan aldrig mött en kulturman?

Mässan har i årtionden varit den svenska bokbranschens viktigaste mötesplats. Förlag, författare, bokhandlare och läsare samlas varje år på Svenska Mässan i Göteborg för att presentera höstens utgivning, hålla debatter och knyta kontakter. Många boklanseringar görs just där, och för flera förlag är mässan startskottet på julhandeln. Det är en arena där hela branschen syns, hörs och bedöms.

Men läsandet minskar, inte minst bland unga. Strömningstjänster, sociala medier och spel konkurrerar om fritiden, och längre texter får allt svårare att nå fram. Det märks i försäljningssiffror och i statistik över läsvanor. För en mässa som bygger på boken som medium blir verkligheten därför allt tuffare. Att locka publik handlar inte längre bara om att sälja biljetter, utan om att övertyga nya generationer om att litteraturen har något att ge.

Mot den bakgrunden har arrangörerna valt att förnya programmet. En av de nya punkterna är en litteraturdebatt som också är en tv-spelsduell. Tanken är att deltagarna ska växla mellan litterära argument och spelande, i ett format som är snabbt, underhållande och mindre högtidligt än en traditionell debatt. Målgruppen är unga vuxna som kanske inte i första hand väljer att gå på ett bokprat. Genom att blanda in spelkulturen hoppas arrangörerna sänka trösklarna.

Att just Nintendo används är ingen slump. Nintendos spel har funnits i decennier och är en del av många människors uppväxt. Retrospel har blivit en egen popkulturell trend, och märket signalerar både nostalgi och tillgänglighet. För den som vuxit upp med Super Mario och Zelda är en Nintendo-kontroll inte ett främmande föremål, utan en igenkänningssignal.

Kritikerna är dock inte övertygade. För den traditionella bokmässepubliken, där det litterära samtalet har stått i centrum, kan ett debattformat med tv-spel uppfattas som ett tecken på att underhållning har gått före innehåll. Att kalla det prestigelöst är medvetet, men ordet kan också läsas som ett sätt att avväpna invändningar. Om allt ska vara lekfullt och lättillgängligt, vad händer då med den skarpa litteraturen och de svåra frågorna? Har mässan glömt bort att det finns en publik som faktiskt längtar efter samtal, inte shower?

Utvecklingen är inte unik för Göteborg. Bokmässor över hela världen kämpar med vikande besökssiffror och förändrade medievanor. Frankfurtmässan, London Book Fair och andra stora internationella arrangemang har länge arbetat med att bredda sina program. Digitalisering, serieformat, podcasts och spel har blivit naturliga inslag. Gränsen mellan litteratur och andra kulturformer suddas ut, och mässor fungerar alltmer som plattformar för hela den kreativa ekonomin, inte enbart för böcker.

Ekonomiskt har Bokmässan stor betydelse för en bransch som i hög grad är beroende av höstens försäljning. Förlagen lägger omfattande resurser på montrar, events och marknadsföring inför mässan, och många relationer mellan författare, förlag och läsare byggs just där. Om mässan tappar sin ställning riskerar det att få effekter långt bortom själva arrangemanget. Fysiska bokhandlar, bibliotek och litteraturkritik kan alla påverkas av att den centrala mötesplatsen försvagas.

Samtidigt är frågan om överlevnad akut för mässan. Att locka en ny, bredare publik kan vara nödvändigt för att arrangemanget ska finnas kvar. Men frågan är om det måste ske på bekostnad av den litterära identiteten. Kanske behöver Bokmässan både och: nya format som når unga, och traditionella samtal som vårdar kärnan. Litteratur och spel behöver inte nödvändigtvis vara varandras motsatser. Men om allt ska vara ett event, finns risken att boken blir bisak i sitt eget sammanhang.

Det återstår att se om årets försök väcker nyfikenhet eller möts av skepsis. En sak är säker: Bokmässan i Göteborg befinner sig i ett vägval. Och frågan om vem mässan egentligen vänder sig till har aldrig varit mer aktuell.