Jonas Bonnier, tidigare verkställande direktör för mediekoncernen Bonnier, har för första gången offentligt erkänt att han är författaren bakom pseudonymen Tim Davys. Avslöjandet kom i sommarens upplaga av radioprogrammet Sommar, där han delade med sig av en hemlighet han burit på i många år.

Under sina år som vd för en av Sveriges största mediekoncerner levde Bonnier ett dubbelliv. På dagarna skötte han de krävande uppgifterna som koncernchef, medan han nattetid i hemlighet arbetade med en serie thrillerromaner. Serien, som kom att bestå av fyra böcker, handlar om den fiktiva staden Amberville där gosedjur av olika slag lever ett mörkt och våldsamt liv präglat av droger, mord och sex.

När den första boken i serien släpptes i Sverige väckte den omedelbar uppmärksamhet och spekulation inom bokbranschen. Frågan som alla ställde sig var: vem är den svenska författaren bakom ”Amberville”? Nu, flera år senare, har gåtan äntligen fått sin lösning.

Valet att skriva under pseudonym var inte slumpmässigt. Jonas Bonnier förklarar att beslutet grundade sig i tidigare erfarenheter där han känt att hans efternamn påverkat hur hans böcker bedömdes. Som medlem av den inflytelserika Bonnierfamiljen, med djupa rötter i svensk mediehistoria, upplevde han att recensenter inte förmådde värdera hans litterära verk objektivt.

Den första boken i Tim Davys-serien blev en sensation på bokmässan i Frankfurt, en av världens viktigaste litterära marknadsplatser. Framgången där ledde till ett kontrakt med ett amerikanskt förlag som förvärvade världsrättigheterna. För Bonnier blev detta ett personligt genombrott som bekräftade hans förmåga som författare, oberoende av hans familjenamn.

”Ni kan säga vad fan ni vill om mig och mitt efternamn men jag kommer mer aldrig att tvivla på att jag faktiskt kan skriva romaner,” uttryckte han i programmet, vilket speglar den djupa personliga betydelsen av erkännandet.

Det dubbelarbete som Bonnier utförde var naturligtvis inte något han kunde dela med sin styrelse. Han erkänner att det var tur att ledningen för Bonnierkoncernen inte kände till hans nattliga författarskap. Samtidigt menar han att det litterära arbetet kanske var avgörande för att han skulle orka med pressen i vd-rollen.

”Kanske var det genom att ta på mig Tim Davys identitet om nätterna som jag orkade ta mig igenom de där vd-åren,” reflekterar han. Detta pekar på hur kreativt arbete kan fungera som en utväg och balans mot de pressade krav som följer med en topposition i näringslivet.

Trots den inledande framgången på den internationella bokmarknaden blev den kommersiella mottagningen av serien besvikande. Den första delen publicerades i Sverige 2007 och i övriga länder året därpå, men försäljningssiffrorna levde inte upp till förväntningarna.

Bonnier beskriver situationen med brutal ärlighet: ”Jag floppade under ett och samma år i större delen av världen.” Det ovanliga konceptet med gosedjur i en mörk och våldsam miljö fann helt enkelt inte sin publik. Som han själv uttrycker det ville ingen läsa om hans gosedjur, ”varken i Portugal, Sydkorea eller Norge.”

Historien om Jonas Bonnier och pseudonymen Tim Davys belyser flera intressanta aspekter av den svenska bokmarknaden och förlagsvärlden. Den visar hur ett känt efternamn kan vara både en tillgång och en börda, hur kreativitet kan fungera som ventil i krävande karriärer, och hur även uppmärksammade böcker på internationella mässor kan misslyckas kommersiellt.

För svensk litteratur och mediebransch är avslöjandet också en påminnelse om de komplexa relationer som finns mellan etablerade medienamn och konstnärligt skapande. Trots att serien inte blev den kommersiella framgång som hoppades på, representerar den ett viktigt kapitel i Jonas Bonniers personliga historia och hans utveckling som författare.