KB vill rensa ut tusen hyllmeter tidningar

I Sveriges huvudstad pågår ett kontroversiellt arbete som väcker frågor om kulturarvets bevarande. Kungliga biblioteket (KB) planerar att gallra ut cirka 2 200 hyllmeter tidningar och tidskrifter för att skapa utrymme för nytt material. Av dessa utgörs ungefär tusen hyllmeter av äldre dagstidningar, främst dubblettexemplar som biblioteket anser sig kunna avvara eftersom ett originalexemplar kommer att bevaras. Det oroväckande är dock att dessa tidningar ännu inte finns i digitaliserad form.

”Jo, så är det”, svarar Emma Stockhaus, avdelningschef för samlingsförvaltningen på KB, på frågan om det inte finns risker med att endast ha ett exemplar av varje tidning. ”Vårt problem är att vi har de anslag vi har, och en tredjedel av vårt anslag går till hyreskostnader. Det spelar ingen roll att vi har alla de här dubbletterna om vi inte har finansiering för att digitalisera dem.”

Tidningstjänsten är en av KB:s mest värdefulla funktioner, men situationen är problematisk. Endast cirka 25 procent av de svenska dagstidningarna i bibliotekets samlingar har digitaliserats hittills. Enligt Stockhaus skulle biblioteket behöva mellan 500 miljoner och 1 miljard kronor för att digitalisera hela beståndet – en summa som i nuläget ter sig ouppnåelig.

”Vi inser ju allesammans att det kommer vi inte att kunna få finansiering för. I dag digitaliserar vi bara löpande det nyinkomna”, förklarar hon.

Situationen skapar en bekymmersam verklighet för framtidens forskare och allmänheten. De äldre tidningarna, som utgör en ovärderlig källa till vår gemensamma historia, riskerar att försvinna innan de kan bevaras i digital form.

”Det är en illusion som jag tror att många lever i, att det här materialet snart kommer att vara digitaliserat. Men med nuvarande metoder och finansiering kommer tidningarna hinna vittra sönder innan vi digitaliserar dem”, säger Stockhaus.

På frågan om situationen är frustrerande svarar hon: ”Ja, mycket. Det här är väldigt frustrerande för oss alla här, tror jag. Det är inte det att vi inte ser värdet i den här dubblettsamlingen, men vi måste också skapa mer utrymme.”

De 2 200 hyllmeter som nu planeras att gallras ut motsvarar ett och ett halvt års tillväxt av KB:s samlingar. Biblioteket befinner sig i en trångmål när det gäller lagringskapacitet. Magasinen på Karlavägen är redan fulla, och i Bålsta, där dubbletterna som ska gallras ut finns, är det nästan fullt. Endast i lagren under KB i Humlegården beräknas det finnas plats fram till år 2050.

Problematiken kring digitaliseringen av historiska tidningar är inte unik för Sverige. Många nationalbibliotek runt om i världen står inför liknande utmaningar med begränsade resurser för att bevara sitt kulturarv i digital form. Kostnaden för digitalisering är hög, och processen är tidskrävande, särskilt när det gäller äldre, ömtåliga material.

Bristen på digitalisering kan få långtgående konsekvenser för forskning inom historia, sociologi, journalistik och många andra områden. Tidningar representerar en unik dokumentation av samhällets utveckling och vardagsliv under olika tidsperioder. När endast ett fysiskt exemplar finns tillgängligt ökar risken markant för permanent förlust av information om detta exemplar skulle skadas eller förstöras.

Kulturarvsinstitutioner som KB hamnar allt oftare i detta dilemma – att välja mellan fysiskt utrymme och risken att förlora historiskt material. Den begränsade finansieringen tvingar fram svåra prioriteringar, där tidningarnas bevarande måste vägas mot andra viktiga kulturarvsuppdrag.

Frågan som kvarstår är om Sverige har råd att riskera delar av sitt skrivna kulturarv på detta sätt, eller om ökade anslag för digitalisering borde prioriteras högre i kulturbudgeten innan värdefulla historiska dokument försvinner för alltid.