Kriget dominerar Ukrainas paviljong i Venedig

I den ukrainska paviljongen på årets Venedigbiennal står kriget återigen i centrum när konstnärer riktar sökarljuset mot landets utsatta situation och brutna löften från det internationella samfundet.

Utställningen med titeln ”Security guarantees” tar sig an den kontroversiella Budapestöverenskommelsen från 1994, ett avtal som nu framstår som ett historiskt svek i skuggan av det pågående kriget. Genom denna överenskommelse avsade sig Ukraina sin kärnvapenarsenal – då världens tredje största – i utbyte mot säkerhetsgarantier från bland annat USA och Storbritannien.

”Dessa garantier skulle skydda oss. Men de existerade endast på papper”, förklarar den ukrainska konstnären Zhanna Kadyrova i ett officiellt uttalande från biennalen. Hennes kommentar belyser den bittra ironin i att samma löften som skulle garantera landets territoriella integritet inte förhindrade den ryska invasionen som inleddes 2022.

Årets bidrag från Ukraina utgör en tematisk fortsättning på landets representation vid föregående Venedigbiennal, där paviljongen också fokuserade på kriget men med tonvikt på civila beredskapsinsatser. Den konstnärliga kontinuiteten återspeglar krigets långvariga påverkan på det ukrainska samhället och konstscenen.

Huvudattraktionen i den ukrainska paviljongen är Kadyrovas imponerande betongskulptur ”Origami deer” – en hjort formgiven som om den vore vikt i papper, men utförd i det tunga och permanenta materialet betong. Verket bär på en egen berättelse som är direkt kopplad till den pågående konflikten. Skulpturen stod ursprungligen i Pokrovsk i östra Ukraina, en region hårt drabbad av stridigheter. När de ryska styrkorna närmade sig staden under 2023 tvingades man flytta konstverket – en handling som i sig symboliserar de miljontals ukrainares flykt undan kriget.

I ett ambitiöst upplägg kommer ”Origami deer” att visas i flera europeiska städer innan den når sin slutdestination i Venedig. Denna resa genom Europa fungerar som en påminnelse om de brutna säkerhetsgarantier som Kadyrova refererar till, samtidigt som den skapar internationell uppmärksamhet kring Ukrainas situation.

Konstvärldens fokus på konflikten i Ukraina representerar en växande tendens inom samtidskonsten att direkt konfrontera geopolitiska kriser. Venedigbiennalen, en av världens mest prestigefyllda konstutställningar, har allt oftare blivit en plattform där konstnärer belyser aktuella samhällsproblem och politiska spänningar.

Budapestöverenskommelsen som utställningen refererar till var på sin tid en historisk nedrustningsöverenskommelse i kölvattnet av Sovjetunionens upplösning. Att Ukraina frivilligt gav upp sina kärnvapen sågs då som ett viktigt steg mot ökad global säkerhet, men framstår idag i ett annat ljus. Utställningen ställer implicit frågan om hur världen skulle ha reagerat på Rysslands aggression om Ukraina fortfarande hade haft kärnvapen i sin arsenal.

I den nordiska paviljongen representeras Sverige av Klara Kristalova, vars arbete kontrasterar mot den ukrainska utställningens direkta politiska budskap. Kristalova är känd för sina skulpturer som ofta utforskar sagor, myter och personliga berättelser med en distinkt nordisk sensibilitet.

Venedigbiennalen, officiellt kallad La Biennale di Venezia, grundades 1895 och har utvecklats till ett av de viktigaste internationella forumen för samtidskonst. Årets upplaga öppnar den 9 maj och förväntas som vanligt locka hundratusentals besökare från hela världen.

Genom den ukrainska paviljongen påminns besökarna om konstens förmåga att inte bara spegla utan också kommentera och ifrågasätta vår samtid, särskilt i tider av kris och konflikt.