Kristina Lindquist: Vi är besatta av familjen – men lagstiftar för att skilja på barn och föräldrar

Här är en fristående nyhetsartikel skriven utifrån det angivna materialet. Texten fokuserar på kontrasten mellan familjens roll i populärkulturen och de nya reglerna för anhöriginvandring som träder i kraft den 1 oktober.

—

Föräldraskapet har blivit en av de mest lukrativa innehållsformerna på internet. I sociala medier flödar allt från amningsfiranden med tårtor i bröstform till ”gender disappointment”-avslöjanden, ”babymoons” och ”dadchelor parties”. Filmade hemförlossningar och ”push-presenter för alla budgetar” är andra exempel på hur familjelivet paketeras som underhållning. Fenomenet har fått namnen ”momfluencing” och ”sharenting” – och bakom begreppen döljer sig en miljardindustri där föräldrar, främst mammor, bygger varumärken kring sitt familjeliv. Enligt branschuppskattningar omsätter den globala influerarmarknaden flera miljarder dollar årligen, och familjeinnehåll är en av de mest efterfrågade kategorierna. För annonsörer handlar det om att nå en köpstark målgrupp med högt förtroende – föräldrar som rekommenderar allt från blöjor till barnvagnar till sina följare.

Enligt journalisten Fortesa Latifi, författare till boken ”Like, follow, subscribe” (2026), finns det få saker som är så lukrativa för en internetmamma som en stadig ström av graviditeter, förlossningar och så kallade milstolpar. ”Algoritmen älskar bebisar”, konstaterar hon. Helt i linje med det har konton vuxit fram som följer spädbarnets resa från modersmjölk till fast föda, där varje ny fas blir ett eget avsnitt.

Men familjebesattheten sträcker sig långt bortom sociala medier. Intresset för släktforskning och kommersiella DNA-tester har exploderat och beskrivs av forskare vid Göteborgs universitet som ett globalt fenomen. Marknaden för DNA-tester har vuxit lavinartat under det senaste decenniet. Det som lockar är tanken på att upptäcka specifika familjeband snarare än att söka bekräftelse på nationell eller etnisk tillhörighet, enligt forskningen. Även SVT har hakat på trenden: efter framgångar med ”Vem tror du att du är?”, ”Allt för Sverige” och ”Genjägarna” söker kanalen nu deltagare till en ny realityserie om unga människor med en ”obesvarad familjegåta”. Utvecklingen har fått kulturkritiker att tala om en ny borgerlig intimisering, en inåtvändning som påminner om 1800-talets Biedermeierromantik.

I den svenska valrörelsen återkom ordet ”barnfamiljer” gång på gång som en politisk markör. Tidningar har gjort reportageresor till fertilitetskliniker i småländska Sävsjö för att bevaka ortens ”sexiga hemlighet”. Budskapet är tydligt: barnfamiljen är sin egen förklaring. Det är länge sedan någon på allvar ifrågasatte familjen som samhällsform – eller vågade föreslå alternativa sätt att leva tillsammans på. I debatten framställs barnafödande allt oftare som en samhällsbärande handling, samtidigt som allt fler väljer att skjuta upp föräldraskapet av ekonomiska skäl.

Mot denna bakgrund framstår de nya regler för anhöriginvandring som träder i kraft den 1 oktober som en paradox. Den som vill återförenas med sin familj måste vänta i minst två år innan en ansökan över huvud taget kan lämnas in. Därutöver höjs försörjningskraven: en person som vill förenas med make och två barn måste ha en inkomst på nästan 53 000 kronor i månaden före skatt. Det nya försörjningskravet gäller också vid förlängt uppehållstillstånd, vilket innebär att en familj som redan lever i Sverige kan slitas isär om en förälder blir arbetslös, får lägre lön eller om familjen får fler barn. Risken för utvisning ska vara permanent och byggas in i lagstiftningen.

Kritiker pekar på att reglerna strider mot Barnkonventionen, som slår fast att ett barn inte ska skiljas från sina föräldrar och att ansökningar om familjeåterförening ska behandlas på ett positivt, humant och skyndsamt sätt. Samtidigt växer kritiken mot att lagstiftningen bygger in en permanent risk för utvisning, något som gör att familjer lever med en ständig osäkerhet. Flera barnrättsorganisationer har varnat för att de nya reglerna får långtgående konsekvenser för barns hälsa och utveckling.

Frågan är vad denna tudelade syn på familjen säger om samtiden. I en tid som är besatt av familjen som enhet blir påtvingad splittring och separation ett sätt att peka ut vem som anses vara fundamentalt annorlunda – och vem som inte anses behöva behandlas som en människa.