Kulturdebatt. Kurdo Baksi och Martin Kaunitz: Döp busshållplatsen utanför Kinas ambassad till ”Gui Minhais plats”

Den svenske förläggaren och poeten Gui Minhai har suttit frihetsberövad i Kina i 4 000 dagar. Författaren och debattören Kurdo Baksi skriver i en opinionstext i Dagens Nyheter att detta är 4 000 dagar av misslyckad tyst diplomati. Han efterfrågar en symbolisk markering från Region Stockholm och riktar skarp kritik mot den svenska regeringens hantering av fallet.

Gui Minhai är en 62-årig svensk medborgare som under många år var verksam som oberoende förläggare i Hongkong. I december 2015 greps han av kinesiska agenter i Pattaya i Thailand och fördes landvägen till Kina. Enligt kinesiska myndigheter dömdes han senare till tio års fängelse för att ha ”tillhandahållit information till utländsk makt”. Domen har aldrig offentliggjorts.

Under fängelsetiden har Minhai hållits isolerad. I texten beskrivs hur han nekats kontakt med familjen, med svenska diplomater och med omvärlden. Han har inte fått läsa tidningar, titta på tv eller läsa böcker, och de enda människor han träffar är fängelsevakter som sällan säger ett ord. Enligt Baksi har Minhai trots detta använt tiden kreativt och hans poesi har blivit bättre. Han lyckades memorera diktsamlingen ”Jag ritar en dörr på väggen med fingret” och skicka den vidare till dottern Angela. Samlingen har getts ut på svenska och kinesiska, översatts i sin helhet till tyska och i urval till engelska och spanska.

Gui Minhais öde har engagerat civilsamhället i Sverige i hög utsträckning. Minst tjugo manifestationer har hållits utanför Kinas ambassad i Stockholm. Han har tilldelats Tucholskypriset av svenska PEN och Prix Voltaire, som ges av International Publishers Association till förläggare som verkar under svåra förhållanden. Göteborgs bokmässa, en av Nordens viktigaste litteraturmötesplatser, har under flera år reserverat en stol åt honom. Även skridskoåkaren Nils van der Poel, numera Nils van der Poel Svensson, har engagerat sig genom att skänka sin OS-medalj till Minhai.

Kontrasten mot det offentliga Sveriges agerande är tydlig, menar Baksi. I Göteborg avslog kulturnämnden ett förslag om att döpa om Grönsakstorget till Gui Minhais torg. Ingen spårvagn i staden har heller fått hans namn. Baksi föreslår nu att Region Stockholm döper om busshållplatsen Museiparken vid Kinas ambassad på Djurgården till Gui Minhais plats. Han hänvisar till att regionen tidigare döpt om busshållplatsen utanför Rysslands ambassad till Fria Ukrainas plats. En sådan markering skulle enligt Baksi tvinga de kinesiska diplomaterna att dagligen påminnas om Minhai.

Den svenska regeringens insatser får hård kritik i opinionstexten. Enligt Baksi har ingen svensk företrädare fått träffa Minhai på mer än åtta år. Samtidigt har kinesiska ministrar tagits emot i Stockholm. I juli besökte Kinas utrikesminister Wang Yi Sverige, och Baksi skriver att den röda mattan rullades ut. Han beskriver det som ett svek mot en svensk medborgare.

Fallet Gui Minhai har blivit en internationell symbol för det krympande utrymmet för oberoende publicister i Hongkong. Efter att Kinas säkerhetslag infördes i regionen 2020 har trycket mot oppositionella medier och förlag ökat. Gui Minhais situation har uppmärksammats av människorättsorganisationer och författare i flera länder. Hans dikter har fått stor spridning trots att han själv sannolikt inte vet om det.

Baksi avslutar med en uppmaning: ”Kom igen Stockholm, hedra Gui Minhai med en busshållplats!” Han skriver att alla i Sverige bör ställa upp för en svensk medborgare och för press- och yttrandefrihet. Det fria ordet är inte givet, konstaterar han, utan måste försvaras varje dag och överallt.