Kulturdebatt. ”Så måste nästa regering satsa på litteraturen”

Den svenska litteraturen befinner sig i en kritisk situation. Läskrisen är ett faktum, och det litterära ekosystemet pressas samtidigt från flera håll – av digitaliseringen, globaliseringen och den snabba AI-utvecklingen. Nu kommer en oberoende kommission med ett batteri av förslag för att vända utvecklingen. Bland annat föreslås digitala bokcheckar till unga, nyfödda och pensionärer, samt ett återinförande av det nedlagda bidraget ”Stärkta bibliotek”.

Sveriges författarförbund tog för två år sedan initiativ till en Litteraturkommission, där representanter från hela det litterära fältet samlats för att diskutera krisen på djupet. I höst ska kommissionen överlämna sina samlade förslag till den nya kulturministern under rubriken ”Litteraturen och det öppna samhällets motståndskraft”. Redan nu presenteras dock flera av de centrala idéerna.

Läsande och litteraturpolitik hänger ihop

Bakgrunden är en växande oro över den sjunkande läsförståelsen och de allt tydligare tecknen på en allmän läskris. De ljud- och bildflöden som ersätter texten som primär informationskälla innebär enligt kommissionen ett hot mot den litterära samhällskultur som länge utgjort ett fundament för det öppna samhällets åsiktsbildning. Sverige har visserligen vaknat upp i flera avseenden – med fokus på läroböcker i skolan och obligatoriska, bemannade skolbibliotek – men enligt kommissionen är dessa satsningar otillräckliga. Läsfrämjande och litteraturpolitik måste ses som två sidor av samma mynt, menar man.

Ett konkret förslag är ett system med digitala bokcheckar, inspirerat av framgångsrika modeller i flera EU-länder. Enligt förslaget ska varje person som fyller 18 år få en generös check att använda i den lokala bokhandeln. I Frankrike, där liknande system införts, beskrivs hur bokhandelns kundkrets genomgått en ”demografisk revolution”. För att skapa kontinuitet i läsandet föreslås också att nya föräldrar och personer som går i pension ska få varsin ny bokcheck.

Fler bibliotek – inte färre

En av de tydligaste trenderna under de senaste decennierna är minskningen av antalet folkbibliotek. Sedan 1990-talet har antalet sjunkit med mer än en tredjedel. Paradoksen är tydlig: biblioteken är landets mest besökta kulturinstitution, men de blir allt färre. Kommissionen vill nu se en nationell upprustning. Förslaget inkluderar stadsplanenormer för att säkra att nya stadsdelar får egna biblioteksfilialer, samt ett statligt investeringsstöd till kommunerna. Det långsiktiga målet bör vara att varje tätort med minst 2 000 invånare ska ha ett bibliotek.

Man vill också återinföra programmet ”Stärkta bibliotek”, som avskaffades 2023. Det programmet var särskilt viktigt för glesbygdskommuner och ses som en central pusselbit för att vända trenden.

Ekonomiska tillskott och AI-frågan

För att den svenskspråkiga kvalitetslitteraturen ska överleva krävs också ekonomiska förstärkningar på flera nivåer. Det statliga litteraturstödet till bokförlagen har enligt kommissionen urholkats så kraftigt att det förlorat sin ursprungliga kraft, och föreslås därför tredubblas under nästa mandatperiod. Även biblioteksersättningen, som via Författarfonden går till författare, översättare och illustratörer, behöver stärkas. Här föreslås en fördubbling av fondens medel – en nödvändig åtgärd för att komma i kapp de andra nordiska länderna.

AI-frågan är en annan central punkt. Kommissionen framhåller att litteraturen är ”språkens hjärta” och att hela AI-industrin vill åt den. Men ingen AI-träning för kommersiellt bruk får ske utan upphovsrättsinnehavarnas tillstånd och skälig ersättning. Upphovsrätten tillhör människor, inte maskiner. För att skydda konsumenterna föreslås dessutom att böcker som är primärt AI-genererade tydligt ska märkas. AI kan vara ett hjälpmedel för författare, översättare och illustratörer, men transparensen måste vara given.

En investering i demokratin

Kommissionens budskap är att litteraturpolitik inte bara är en fråga för kultursektorn, utan en investering i hela samhällets motståndskraft. Litteraturen gör människor och samhällen bättre rustade mot desinformation, konspirationsteorier och kriser. Därför, menar man, bör kulturens andel av den statliga budgeten höjas till minst en procent under de kommande fyra åren. Bokens framtid angår med andra ord hela den samlade politiken.