Läsambassadören Gift Blessing vill att unga ska ”remixa” Sonja Åkesson

Han föddes i ett flyktingläger, kom till Sverige som fyraåring, började skriva rap som sjuåring och fick sitt genombrott i TV4:s Talang 2021. Där rappade han och berättade sin familjs historia. Nu är Gift Blessing utsedd till Kulturrådets läsambassadör med uppgift att främja läsandet bland Sveriges unga.

Sedan genombrottet har han arbetat med läsfrämjande, och han kallar sig själv för litteraturnörd. I en intervju säger han att uppdraget handlar om att vara en brobyggare mellan den litterära infrastruktur som redan finns och de ungdomar som inte nås av den. Alla har en läsaridentitet, men många har inte fått möjlighet att odla den.

”Man är brobryggare mellan de litterära infrastrukturer som redan finns och ungdomar. Alla har en läsaridentitet, tror jag. Men många har inte kunnat kultivera den”, säger han.

För att nå nya läsare vill han utgå från ungas kulturvanor. Det kan handla om digitala arenor som videoplattformen TikTok eller fysiska mötesplatser som musikfestivalen Way out West i Göteborg. Litteraturen behöver omtematiseras utifrån sådant som unga redan engagerar sig i, menar han. Unga behöver känna sig hörda.

”Vi behöver titta på vad ungdomar har för kulturvanor – vad de gör och var de samlas. Det kan vara digitala arenor, som TikTok, och fysiska, som Way out West. Sedan omtematiserar vi litteraturen till det. Unga behöver känna sig hörda.”

På frågan om vad som står först på agendan svarar han att kvalitetslitteraturen är självklar. Men han vill rikta blicken mot dem som i dag står längst ifrån böckerna. De litterära sällskapen har ett ordentligt kulturkapital, säger han, men når i huvudsak redan läsvana och litteraturintresserade. Hans mål är att ta sig in i nya sammanhang.

”Det är självklart kvalitetslitteraturen. Jag tänker på de litterära sällskapen, som sitter på ett ordentligt kulturkapital men tyvärr bara når litteraturintresserade och läsvana. Jag vill nå de unga som står längst ifrån litteraturen. Hur kan vi få in Sonja Åkesson i Hässelby gård, så att unga kan remixa henne som hon gjorde i ’Pris’ till exempel?”

Sonja Åkesson var en av 1900-talets viktigaste svenska poeter, och ”Pris” är ett av hennes mest uppmärksammade verk. Att nämna henne tillsammans med Hässelby gård, en stadsdel i västra Stockholm, är medvetet: genom att flytta in litteraturen i vardagen och låta unga göra om den kan klassiker bli levande, menar han.

Gift Blessing bär själv på en flyktinghistoria. Hans mamma flydde från kriget i Demokratiska republiken Kongo och har berättat om det i föreläsningssammanhang. Som ung följde han med henne och lyssnade när hon berättade om kriget och om att hon blev våldtagen. Det gjorde starkt intryck.

”Jag drogs mycket till teologen Augustinus. Han hänvisade till en annan teolog som sa att Gud är en författare och att hela världen är en berättelse. Det slog mig. Jag bär själv på en flyktinghistoria. Som ung fick jag följa med min mamma på föreläsningar där hon berättade om kriget i Kongo och om att hon blev våldtagen. Jag slogs av kraften som hennes berättande hade. Skönlitteraturen är en representation av livet.”

För honom hänger läsningen ihop med berättandet i stort. En bok kan vara lika verklig som en muntlig berättelse, och den skönlitterära texten blir ett sätt att spegla livet. Den utgångspunkten tar han med sig in i uppdraget som läsambassadör.

Kulturrådet, som är den statliga myndigheten för kulturfrågor, har under flera år utsett läsambassadörer för att stärka läsningen bland barn och unga. Satsningen är en del av den statliga läsfrämjande politiken. Den kommer mot bakgrund av att svenska elevers läsförståelse sjönk under 2010-talet, enligt internationella mätningar som Pisa. Samtidigt har ungas medievanor förändrats i grunden.

Gift Blessing har redan visat att han kan nå unga genom musik och personliga berättelser. Hans väg från flyktingläger till uppdraget som läsambassadör är ovanlig, men det är just den erfarenheten som gör honom rustad för arbetet, menar han. Han vet hur det är att växa upp utanför de litterära miljöerna, och han vet vad berättelser kan betyda när livet är svårt.

”Skönlitteraturen är en representation av livet”, säger han. Det är med den övertygelsen han nu tar sig an uppdraget att överbrygga avståndet mellan unga och litteraturen – med kvalitetslitteratur, nya arenor och lyssnande som metod.