May el-Toukhy: ”I krig är kvinnokroppen en del av slagfältet”

Filmfestivalen i Venedig har nått sin slutspurt, och en av de mest uppmärksammade titlarna i årets Guldlejon-tävling är den danska ”Kvinde ukendt” – ”Woman unknown”. Regissören May el-Toukhy, som fick sitt internationella genombrott med ”Hjärter dam” 2019, har återvänt med ett drama som tar avstamp i verkliga fotografier från den nazistiska ockupationen av Danmark.

I centrum står Marie, en tjänstekvinna som har arbetat sig upp i ett högborgerligt hushåll. Hon ska gifta sig med sin arbetsgivare, en rik fabrikör som nyligen blivit änkling, men hon döljer en hemlighet. När en klasskamrat från det förflutna dyker upp hotas allt. Filmen innehåller en av festivalens mest brutala scener: Marie fångas av en grupp män som rakar av hennes hår, river sönder kläderna och målar ett hakkors på hennes bröst.

Scenen är inte uppdiktad. Från början ville el-Toukhy göra en berättelse om 1500-talets häxjakter, men under researcharbetet med manusförfattaren Maren Louise Käehne hittade de istället fotografier från 1943 på kvinnor som utsatts för liknande förnedring. Bilderna användes dels som varning till kvinnor som hade sexuella relationer med tyska soldater, dels som en sorts manual för bestraffning.

– Vi söker ofta historier med moralisk ambivalens, där publiken själva får ta ställning till vad som är ont och gott. De där bilderna hade något sexuellt, nästan pornografiskt, över sig. Det väckte frågor om hur och varför de hade kommit till, säger hon på festivalen.

Hon beskriver den offentliga förnedringen som ett uttryck för kollektiv skuld.

– Danmark var tvunget att samarbeta med fienden för att överleva, inte minst ekonomiskt. Det är en komplex historia och ett stigma som fortsätter att verka in i vår tid.

De kvinnor som pekades ut efter kriget straffades inte av staten, utan av vanliga medborgare. För el-Toukhy är det en påminnelse om hur kvinnokroppen alltid blir en del av slagfältet.

– Alla krig gör kvinnokroppen till en del av det nationella territoriet, säger hon.

När hon först började tala om att göra en film från andra världskriget var reaktionerna ljumma.

– De flesta jag talade med fick något glasartat i blicken. Jag fattar – det har gjorts enormt många filmer om den tiden, men mest om män. Det kändes orättvist. Det triggade mig, säger hon.

May el-Toukhy debuterade med dramakomedin ”Lång historia kort” 2015 och har även regisserat avsnitt av den brittiska Netflixserien ”The Crown”. I ”Kvinde ukendt” hämtar hon inspiration från August Strindberg och Henrik Ibsens ”Gengångare”. Tematiskt påminner filmen om ”Flickan med nålen” och ”Nattportieren”. Liksom dessa verk undersöker den skuld, skam och hämnd i skuggan av kriget – en stilsäker och stram klasskildring med mörk fond.

Stora delar av dramat utspelar sig i en paradvåning fylld av guldinramade speglar och blänkande ytor. Marie ser sig själv i varje rum, och speglingarna är enligt regissören medvetna.

– Hon försöker hela tiden återuppfinna sig själv och smälta in i den nya miljön. Medan hon anstränger sig för att göra sitt förflutna osynligt förvandlas hon till societetsdam, husets härskarinna och mor.

”Kvinde ukendt” är det enda nordiska bidraget i årets Guldlejon-tävling och den enda spelfilmen i sektionen regisserad av en kvinna. Mottagandet har varit så entusiastiskt att den redan nämns som en möjlig vinnare. Även Mathilde Arcel, som gör ett stillsamt men intensivt porträtt av Marie, har hyllats av kritikerna.

May el-Toukhy är medveten om den uppmärksammade positionen.

– Jag är väl festivalens mest kända ”okända kvinna”, säger hon med syftning på filmens titel.

Hon instämmer i den kritik som juryns ordförande Maggie Gyllenhaal framfört om filmvärldens systemfel och sexism. Många kvinnliga regissörer upplever svårigheter att finansiera sina projekt och tvingas arbeta med lägre budgetar än sina manliga kollegor.

– Men det handlar också om hur medier skriver om oss. Hur ofta beskrivs kvinnliga regissörer som genier? Jag hoppas att alla manliga kollegor får samma fråga. Det här kan bara lösas om alla tar ansvar gemensamt, säger hon.

”Kvinde ukendt” får svensk premiär i början av 2027.