n’Jonas: Jag har samlat ord sedan tonåren

I de tysta timmarna händer något med språket

Det är midnatt. Skenet från datorskärmen lyser upp ett rum där en passion pågår i det fördolda. Ordsamlande – en verksamhet som pågått sedan tonåren för många språkälskare. Ett Word-dokument vid namn ”Ordlistan” blir en personlig skatt, en samling av uttryck och begrepp som vidgar både språk och själ.

För många språkintresserade har ordböckerna varit nyckeln in till språkets skattkammare. Under decennier var den mörkblå Norstedts ordbok en standardgåva till studenter, ofta inlindad i julklappspapper med en förhoppning om en vidare språklig horisont. Förlagen – Bonnier, Norstedts och Natur & Kultur – hade blomstrande ordboksredaktioner som ständigt uppdaterade och utvecklade sina verk i takt med språkets förändring.

Dessa redaktioner var kunskapens högborgar där lexikografer och språkvetare ägnade sina karriärer åt att kartlägga språkets nyanser, utveckling och användningsområden. Varje ny upplaga av en ordbok representerade års arbete med att fånga språkets förändringar och bevara dess precision.

Men i takt med digitaliseringens frammarsch har landskapet förändrats dramatiskt. Det som började som en välkommen utveckling – digitala ordböcker och appar som ersatte tunga böcker – har nu lett till en oväntad kris.

”Apparna var borta,” beskriver en användare upplevelsen från förra året när flera etablerade digitala ordbokstjänster plötsligt försvann. Bakom kulisserna hade en dramatisk nedmontering skett: Norstedts en gång tjugo personer starka ordboksredaktion har reducerats till en och en halv tjänst och köpts upp av Nationalencyklopedin. Bonniers och Natur & Kulturs motsvarande avdelningar existerar inte längre.

Vad återstår? I huvudsak Svenska Akademiens ordboksredaktioner. SAOB, Svenska Akademiens ordbok – ett monumentalt verk som 2023 äntligen nådde bokstaven Ö efter ett 140-årigt arbete – genomgår nu en snabbrevidering av femton anställda i Lund. Svenska.se, Akademiens digitala plattform, erbjuder en sökfunktion med tillgång till tre ordböcker och beskrivs av språkentusiaster som en ”gudagåva”.

Men framtiden för dessa institutioner är oviss, och deras inflytande minskar. I en anmärkningsvärd utveckling har den användargenererade sajten Synonymer.se registrerat fler besök än Svenska Akademiens officiella plattform – trots att den senare bygger på årtionden av expertis och noggrann forskning.

Förskjutningen väcker djupa frågor om språkets framtid. När läsargenererade plattformar och AI-drivna verktyg utan nyanser eller faktakontroll tar över rollen som språkets definierande auktoriteter, vad händer då med precisionen, nyanserna och den kulturella förankringen?

Språkforskare pekar på flera oroande tendenser. När professionella lexikografer ersätts av algoritmer och amatörbidrag, riskerar språkets nyanser att förflackas. Definitioner blir mindre exakta, etymologier förenklas, och kulturella kontexter går förlorade. De subtila betydelseskillnader som gör språket rikt blir otydligare.

En annan aspekt är den ekonomiska verkligheten. Medan traditionella ordböcker representerade en betydande investering från förlagen, styrs digitala plattformar av klick och annonsintäkter. Detta förändrar incitamenten från noggrannhet och fullständighet till popularitet och användarvänlighet.

”Vad händer när språkets bärande stomme försvagas?” är frågan som ekar i det tysta midnattsrummet, där en personlig ordlista på 113 sidor fortsätter att växa – ett mikrokosmiskt motvärn mot en större förlust.

Att förvalta ett språk kräver både passion och precision. När professionella språkvårdare och lexikografer blir färre, vilar ansvaret tyngre på individer och institutioner som värdesätter språkets rikedom. Svenska Akademien bär ett särskilt ansvar, men även universitet, bibliotek och medier måste ta en aktivare roll.

I en tid av AI-genererat innehåll och automatiserade översättningar blir de mänskliga språkvårdarna paradoxalt nog viktigare än någonsin. För när själva språket förlorar sina väktare, är det inte bara ord som går förlorade – utan också nyanserna som gör kommunikation meningsfull.