När Bokmässan i Göteborg öppnar på torsdagen har dataspelen fått en tydligare plats än tidigare. I år finns en särskild spelscen med samtal om allt från spelberättelser till branschens framtid. Bakom satsningen står bland annat branschorganisationen Dataspelsbranschen, som vill se spelen som en del av kulturarvet och den samtida kulturen.
– Spel är inte teknik. Spel är underhållning och kultur och ett konstnärligt uttryck och en gemenskap. Sedan råkar de finnas på samma skärmar som sociala medier, men själva spelen som kulturellt uttryck i människors liv har en helt annan funktion, säger Per Strömbäck, verksamhetschef för Dataspelsbranschen.
Han har arbetat med spel i över 20 år och är van vid att förklara varför Sverige blivit en så stor spelnation. Hans förklaring kombinerar två svenska ideal: jantelagen och Martin Luthers arbetsetik.
– Luther lär oss att om vi jobbar hårt i detta liv så får vi en belöning i nästa – kanske. Lite så är det att göra ett spel. Man får slita hårt och sedan kanske man blir framgångsrik. Jante lär oss att vad vi än gör så duger inte det. Vi kan alltid göra det lite bättre. De två inställningarna är precis vad som krävs för att göra spel.
Som exportsuccé har den svenska spelindustrin redan fått sitt erkännande. Branschens omsättning har ökat varje år sedan 2009, och förra året landade den på 36,8 miljarder kronor. Världens mest sålda spel, Minecraft, skapades i Sverige av Mojang Studios. Ändå har spelvärlden länge saknat en självklar plats i det offentliga kulturlivet. Den bilden hoppas Bokmässan nu kunna förändra.
Mässan har bjudit in namn från spelindustrin och arrangerar samtal om att skriva för spel. Målet är både att locka nya besökare och att få litteraturälskare att upptäcka spelberättandet. Bland programpunkterna finns ”Hur är det att skriva för spel – och vad har det gemensamt med att skriva böcker?” med författarna Helena Dahlgren och Alexandra Dahlberg. Dessutom gästas mässan av den italiensk-brittiska Youtubekreatören PJ Liguori, känd som KickthePJ, och en specialversion av sällskapsspelet ”När då då?” med Malin Wollin och Kalle Lind.
Enligt Per Strömbäck finns tydliga kopplingar mellan litteratur och spel. Skrivandet, berättandet och utrymmet för tolkning förenar de båda världarna. Men till skillnad från böcker är spel medskapande – det är spelaren som styr berättelsen.
– Det är ett unikt kulturellt uttryck som vi gärna skulle vilja berätta om. Men vårt mål är inte att göra om Bokmässan till spelmässan. Vi ser oss som gäster i den delen av finkulturen, säger han.
Även brädspel har fått plats i temat. Emma Ihre, Nordenchef för samhällskontakter och public affairs på Asmodee, ska representera bolaget bakom spel som ”Ticket to ride”, ”Catan” och ”Dixit”. Hon ser satsningen som ett tecken på att gränserna mellan olika medieformer håller på att lösas upp.
– I dag ser vi hur våra spel blir serier eller filmer och att böcker blir spel. De olika formerna flyter samman – samma värld och samma karaktärer rör sig över olika medier, säger hon.
Hon hoppas att mässan ska vidga bilden av vad spel kan vara. Jämförelsen med filmindustrin ligger nära till hands.
– Ingen skulle säga att alla filmer är på ett sätt. Det finns drama och romantik och skräckfilm och alla möjliga typer. Det är likadant med spel – det finns en hel regnbåge.
Samtidigt pågår en debatt om barns och ungas skärmanvändande. Efter de senaste Pisa-resultaten talade utbildningsminister Simona Mohamsson om en ”skärmpandemi” och vikten av att gå ”från skärm till pärm”. Per Strömbäck vill nyansera den bilden.
– Spelen är ett kulturellt uttryck som har en helt annan funktion i människors liv än sociala medier, säger han.
Spelindustrin har också fått ökad politisk uppmärksamhet. I vintras sade sig samtliga åtta riksdagspartier vara överens om att branschen behöver mer stöd. Ett första initiativ till något som skulle kunna bli en spelindustrins motsvarighet till Svenska Filminstitutet togs för ett par år sedan i Region Skåne. Under Bokmässan ska branschföreträdare och politiker samlas i ett så kallat spelpolitiskt toppmöte.
Emma Ihre tycker att det är viktigt att diskutera hur spelbranschen kan utvecklas. Men hon är tydlig med att det inte handlar om bidrag till kommersiella företag.
– Jag representerar ett stort börsnoterat bolag, så vi efterfrågar inte bidrag. Dessa ska kanske i så fall gå till akademin, föreningslivet eller till att ge ekonomiskt svaga grupper tillgång till spel som kulturform, säger hon.
Per Strömbäck är mer skeptisk till politikens intresse. Ett spelinstitut skulle behöva ha ett helt annat uppdrag än Svenska Filminstitutet, menar han.
– Filminstitutet kan beskrivas som ett sätt att garantera att det finns film på svenska, eftersom den svenska publiken är så pass begränsad. Så är det inte med spel. Svenska spel spelas i hela världen. Vi har en helt annan utgångspunkt.
Han oroas också av nya förslag på EU-nivå. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har presenterat det som kallas kids-lag, som syftar till att minska ungas användning av sociala medier. Förslaget skulle enligt Strömbäck även kunna begränsa tillgången till onlinespel.
– Om de sakerna som hon nämnde i sitt tal skulle genomföras… Då är det svårt att se att de svenska företagen skulle kunna fortsätta att utvecklas på det här sättet, säger han.
Enligt Dataspelsbranschen spelar 6,9 miljoner svenskar spel på mobilen, datorn eller någon annan plattform. För brädspelsbranschen saknas motsvarande statistik. Men att intresset för spel i alla dess former är stort råder det ingen tvekan om – frågan är om Bokmässans satsning kan bli startskottet för en bredare syn på spel som kultur.
