Ny utredning föreslår att Östasiatiska och Medelhavsmuseet ska stängas

På torsdagen överlämnade Världskulturmuseerna, formellt Statens museer för världskultur (SMVK), en lokalutredning till regeringen. Bakgrunden är de kraftiga hyreshöjningar som myndigheten står inför från fastighetsägaren Statens fastighetsverk, den statliga myndighet som förvaltar stora delar av det statliga fastighetsinnehavet. Enligt utredningen beräknas lokalkostnaderna öka med 20,7 miljoner kronor under åren 2027–2029. Redan i dag är ekonomin ansträngd, och myndigheten konstaterar att verksamheten inte kan fortsätta i nuvarande form.

I utredningen, som bygger på tre möjliga scenarier, föreslås att hyreskontrakten för Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet i centrala Stockholm sägs upp. Verksamheten ska i stället koncentreras till Etnografiska museet, som enligt myndigheten är den mest ändamålsenliga byggnaden. Samtidigt föreslås en ny förstudie för en utbyggnad och anpassning av lokalerna till en större verksamhet.

Britta Söderqvist, överintendent för Världskulturmuseerna, säger att hon förstår att det kan framstå som märkligt att en museimyndighet föreslår att säga upp utställningslokaler. Men hon menar att den mest hållbara vägen framåt är att samla verksamheten på färre platser.

– Vi bedömer att det mest långsiktigt hållbara är att minska andelen inhyrd yta till förmån för ökat resursutrymme för kärnverksamheten. Det blir en fråga om lokal eller kompetens.

För att i stället täcka de ökade hyreskostnaderna och behålla verksamheten i alla fyra museer skulle myndigheten behöva ökade anslag på 35 miljoner kronor per år. En utbyggnad av Etnografiska museet beräknas kosta omkring 460 miljoner kronor i dagens penningvärde, enligt en förstudie från 2019. Förra veckan meddelade myndigheten dessutom att personalstyrkan ska minskas för att få ekonomin i balans. Arbetsgivare och fackförbund befinner sig nu i förhandlingar.

Världskulturmuseerna består i dag av fyra enheter: Etnografiska museet, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet i Stockholm samt Världskulturmuseet i Göteborg. Enligt förslaget skulle samlingarna från de två berörda Stockholmsmuseerna kunna visas på de två kvarvarande museerna. Men myndigheten behöver också utöka sina utrymmen för magasinering.

Fackförbundet DIK är kritiskt till förslaget. Anna Troberg, förbundsordförande, säger att det vore mer realistiskt att använda eventuella extra anslag till att fortsätta driva verksamheten i fyra museer än att satsa på en osäker utbyggnadsplan.

– Vi vet att det är svårt att få loss pengar till kultursatsningar i Sverige. Min farhåga är att man stänger de här museerna och flyttar ihop till ett ställe, men aldrig får loss pengarna till utbyggnaden. Då har vi i princip effektiviserat bort två museer, säger hon.

Britta Söderqvist betonar att frågan inte bara handlar om utställningsyta och antalet föremål som visas.

– Vi förvaltar en samling om en halv miljon föremål och visar i dagsläget tre procent. Om vi får ordning på vår ekonomi kan vi jobba på ett annat sätt och med ett mer varierat utbud, säger hon.

Hon lyfter fram att satsningar på digitalisering kan göra samlingarna tillgängliga för både allmänhet och forskare. På så sätt skulle en minskad utställningsyta inte nödvändigtvis innebära att samlingarna blir mindre tillgängliga, menar hon.

Anna Troberg ser själva hyresmodellen för statliga museer som det stora problemet. Enligt henne har politiken under lång tid brustit i ansvar.

– Det är ingen nyhet att det här skulle komma att hända med de här museerna och kanske flera andra i framtiden om man behåller hyressystemet. Politiken behöver tänka om och se till hur andra länder gör i stället för att småpilla i systemet. Det finns till exempel länder där statliga museer inte betalar någon hyra alls, eftersom man anser att kulturarvet och människors möjlighet att ta del av det är så viktigt.

Troberg pekar också på att Statens fastighetsverk har fått kritik av Riksrevisionen för att samla pengar på hög och ta ut för hög avkastning. Den statliga hyresmodellen har länge debatterats inom kultursektorn, där kritiker menar att den slår särskilt hårt mot museer med stora lokaler och små möjligheter att öka sina intäkter.

Hyreskontrakten för Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet löper ut den 31 december 2027 respektive den 31 mars 2028. Eftersom uppsägningstiden är nio månader framhåller utredningen att beslut måste fattas omgående.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M), som sitter i en övergångsregering, har via sin pressekreterare meddelat att Regeringskansliet tagit del av underlaget. Det blir dock upp till nästa regering att ta ställning till frågan.